Gamling vs. barn
Alltså. Müslin blev jätte bra. Jag kände mig som ett litet barn när jag smakade på den. Jag fick aldrig äta chokladflingor när jag var liten utan jag smakade det bara hos kompisar någon gång och enligt mig smakade min müsli typ samma sak fastän den faktiskt borde få klassas som åtminstone helt okej nyttig. Lisa tyckte dock inte att den var så jätte god och sa att barnflingorna är mycket sockrigare och det tror jag absolut. Procentuellt tror jag inte alls att den här müslin innehåller speciellt mycket socker/sötningsmedel alls. Är ni inga sockergrisar och känner av sötma lätt, vill ha en god och rätt nyttig frukost tycker jag absolut ni kan prova på Helenas hopkok. ;) Så, här kommer ingridienserna ytterligare en gång: : 5-7 dl olika gryner, ½ dl rapsolja, 2 dl kokosflingor, 1 dl linfrön, ½ dl psylliumfrön, ½ dl linser, ½ dl solroskärnor, 3-4 msk kakao, ½ dl stevia, 3 msk honung, 2-3 dl vatten (vilket blev för mycket), 1 ägg. Jag vet inte riktigt hur länge jag rostade den totalt men det var rätt länge. Började på 150 grader och sänkte eftersom. Lagar man mat får man hålla koll, men det vet väl alla redan. Jag vet att det ser ut som att det är köttfärs på bilden. Min kamera är inte den bästa. Det är bättre i verkligheten och i munnen.
Idag klickade jag hem ett par skor också. Det fick bli ett till par ecco. De svarta ''ridskorna'' jag haft i höst/vinter ser knappt använda ut. Skinn är helt otroligt, det blir ju som nytt när man smörjer in det. Jag vet inte om jag har fel, men ecco känns verkligen som ett ultimat val. Jag vet inte hur gamla era mor och-farföräldrar är men jag är säker på att de har ecco. 9/10 gamlingar kan inte ha fel. Gamlingar jagar dessutom komfort och kvalitet vilket är superbra för min del. Jag vill ha ett par vardagsskor som är sköna, håller länge och som ser okej ut.
Jag funderar ofta över om jag är lillgammal eller om jag är ett barn. Jag är liksom en kombination av sjukt gamlings-tråkig, en liten snorunge och en odräglig fjortis.
20 maj 2013
Oj. Jag är verkligen helt slut. Jag hade nästan glömt bort den känslan trots att det kändes igår att jag använt mina fötter mycket. Idag sprang jag cirka 45 minuter här hemma och gjorde lite annan skit. Jag tror det är två veckor sen sist och gud vad bra det känns! Jag tror absolut att jag kommer sova gott i natt, jag känner mig så sjukt avslappnad. Alla borde ta ut sig någon gång då och då, eller ett par gånger i veckan om lusten finns.
Just nu väntar jag på müsli som jag har i ugnen. Det ska bli spännande och se vad det blir av denna müsli. Jag hade i mycket kokos och kakao så den kommer kanske bli lite efterrättsliknande, om man inte behöver så förskräckligt mycket sött i sig vill säga. ;) En vild gissning på vad jag hade i (självklart skrev jag inte upp det fastän jag tänkt det): 5-7 dl olika gryner, ½ dl rapsolja, 2 dl kokosflingor, 1 dl linfrön, ½ dl psylliumfrön, ½ dl linser, ½ dl solroskärnor, 3-4 msk kakao, ½ dl stevia, 3 msk honung, 2-3 dl vatten (det blev alldeles för mycket vätska), 1 ägg och så var det nog inget mer! Det ska bli spännande att se resultatet så länge jag inte glömmer bort att jag har den i ugnen. Då kommer jag gråta.
Frukost
Godmorgon.
Idag hade SABET en lååång sovmorgon eftersom vi slapp ha kommunikation som är en dubbeltimma. Det är cirka 45 minuter kvar av sovmorgonen och jag vet inte riktigt hur jag ska fördriva den. Sovmorgon för mig betyder inte alltid att jag sover längre. Idag snoozade jag en halvtimma, eller, 5 minuter gånger 6, vilket var rätt drygt egentligen, sedan råkade jag somna en halvtimma till och klev sedan upp 07.30 och åt frukost.
Jag åt min müsli som jag gjorde alldeles själv på natten mellan lördag och söndag. Att greja i köket är terapi om man är ensammast i världen, rastlös och inte kan sova. Jag råkade bränna den så den hade kunnat bli bättre. Jag gillar att laga mat men jag hatar recept. Jag vill göra på mitt egna sätt, inte vara tråkig och följa något facit så det gjorde jag även med müslin. Jag läste litegrann på internet om hur man brukar göra och sedan gjorde jag utifrån det. Gradantalet jag hade var nog på tok för högt (200) så det borde jag nog tänka på nästa gång. Det jag hade i var: massor med olika gryn, pumpakärnor, sesamfrön, linfrön, kokosflingor, olja, honung, ägg, salt, vatten.
Malin smakade den igår efter våran långpromenad och av henne tror jag att den fick toppbetyg. Hon sa att hon inte brukar äta müsli men att min var skit god. Det är verkligen inte illa med tanke på att alla crunchy müslis man köper innehåller typ 50 % socker och det gjorde inte min! Jag funderar på att göra en ny sats idag. Det är bra att ha lite olika saker så man har en valmöjlighet. För mig brukar det funka att äta samma sak i någon månad och sen går det bara inte. Om någon har papper och penna tillgängligt så kan ni anteckna att jag just nu är väldigt trött på havregrynsgröt.
Hoppas ni haft en fin morgon. Puss
Bröllop (stavning?)
Idag är det inte vilken dag som helst. För tredje gången i mitt liv var jag på ett bröllop. Den här gången var det min fasters tur. De flesta vet nog vad som händer på bröllop, vigsel, mat och...mat. Jag sa till Pernilla men Pernilla sa inte till mig att hon tyckte att jag såg ut som en slampa (men det var det hon menade). ''Fint att man ser in i din blus'' sa hon. När man har saker med knäppning brukar det ju alltid bli ett litet hål men jag hade aldrig fattat hur bra det syntes. Så jag bjuder på bilden fastän man ser in i min blus. Det var iallafall trevligt. Maten var god och jag trodde verkligen inte att jag skulle klara av att springa efteråt men det gjorde jag minsann! Jag sprang ett par kilometer och gick sedan dubbelt så många, men sällskap av Malin.
Det är alltid trevligt med motionssällskap fastän jag inte tror att Annica tyckte att jag var speciellt roligt. Ska man springa tillsammans bör man nog starta samtidigt. Jag fick ont i huvudet idag också. Jag vet inte om det är vätskebrist eller pågrund av solen. Något av det, antar jag. Jag måste inskaffa något att ha mobilen i när jag springer. I fredags hade jag den i min bh och jag säger bara, tacka gud att den är vattentät. Hade den inte varit det hade jag förmodligen svettat sönder den och hade jag inte haft sönder den under springturen hade den gått sönder då jag sköljt av den. Idag tog jag en tröja med fickor men det var inte heller så smidigt då det bara guppar och har sig. Fan. Jag måste hitta en lösning som antingen är förbannat smidiga träningskläder eller en sån där ficka som man sätter på armen. Undra om det finns någon som passar min 5tums skärm? Btw, om man springer efter man ätit tårta, är man en hurtbulle eller en köttbulle då?
Sist men inte minst får jag ju inte glömma att skriva, fastän jag sagt det face to face - Stort grattis till brudparet! Och grattis till farfadern som fyller 95!
Jag glömde visst bort mitt ursprung
Sommaren är verkligen här, jag kan inte påstå något annat. Det är så sjukt varmt att man nästan (verkligen bara nästan) saknar vintern. Jag tror att jag glömt bort vilken etnicitet jag har. Att jag är svensk, vit, blond och framförallt att jag därav inte tål solen så himla bra. Speciellt inte den första. Jag har i alla tider intalat mig själv att jag inte kan bli brun. Jag var aldrig brun förut. På senare år har jag insett att det inte alls berodde på att jag inte kan bli brun, utan snarare att jag knappt var ute. Bilden längst ner var inte menad att visa upp min läkta tattoo (jag glömmer typ bort att jag har den nu när den är läkt) utan att jag bränt mig. Efter två dagar. Helt otroligt, det betyder att jag verkligen varit ute och det har jag absolut varit idag. Jag och Anna gick en promenad runt spångarna vid 9-10 tiden och badade Bixi, sedan var vi ett gäng som drog till kalles. Att hänga på kalles är riktigt coolt. Eftersom jag fortfarande tror att jag är 14 år så måste jag säga att när jag hänger på kalles fördubblas de känslorna.
Nu inväntar jag min syster och hennes bf. Vi ska till Jutis och käka middag. Sedan ska jag tillbaka till plogen ikväll. Då borde jag verkligen städa. Mitt rum är så himla stökigt. Jag är verkligen dålig på att vara kvinna. Jag städar typ aldrig. Det värsta är att jag verkligen tycker att mitt rum är äckligt och jag mår dåligt över det - men gör inget åt det.
Hoppas ni andra haft en fin och solig dag. För er skull hoppas jag att ni inte bränt er, men för skadeglädjensskull vore det iaf lite skoj.
Puss
Jag trodde att huvudvärken skulle döda mig
Vilken dag! Jag tror inte ens att arjeplogs sommrar brukar vara så varma som de två senaste dagarna. Idag tog jag min första springut utomhus och den allra första i de nya skorna. Jag har alltid intala mig själv att jag inte tycker om att springa ute. Att löpband är mycket bättre. Speciellt om man har det hemma. Då behöver man aldrig någonsin röra fläsket bland folk. Men ack så fel jag hade, om jag ska bortse från den jävulska huvudvärken jag drabbades av var det faktiskt otroligt härligt. Helt klart något som jag tänker göra om! Jag fick även lite sällskap och måste erkänna att jag förmodligen var det sämsta sällskapet Annica kunnat tänka mig. Innan jag och Annica gav oss ut hade jag varit ute i 50 minuter och hunnit få huvudvärk. Dessutom är jag en sådan som springer, går, springer, går och hon är en sådan som springer och springer lite saktare. Ni fattar.
Som jag sa sist så skulle jag äta jasmine ris och kyckling och det har jag också gjort. Dock gjorde huvudvärken det svårt. Jag trodde verkligen att jag skulle dö. När jag satt där vid bordet och hjärnan bara pulserade och så skulle jag försöka äta den där maten som jag sett framemot men kände att jag bara ville spy. Det var väldigt otrevligt.
Senare delen av kvällen spenderades hos Josef. Anna, Jennifer, Tobbe och Josef grillade och jag tittade på. Diskuterat har vi också gjort, allt mellan himmel och jord. Det har varit trevligt. En riktig sommardag. 2013s första sommardag i Arjeplog. Jag hade till och med shorts på mig. Jag är verkligen ingen shortsmänniska. Jag har nog aldrig riktigt varit bekväm i det. Alltid har det varit någonting, för tjocka lår eller på tog för bleka men idag kändes det okej förutom på cykelturen hem. Då var det alldels för kallt.
Idag hade jag på mig de där shortsen som fick ligga i garderoben hela förra sommaren. Jag kommer ihåg hur mycket jag vantrives i de. Jag tror fasen jag slet sönder linnet då jag gick och drog ner det hela tiden. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna tycka att de eller några andra shorts var okej överhuvudtaget. Skönt att det förändras. Jag funderar starkt på att beställa hem kortärmade tröjor och shorts. Det är ju onödigt att klä sig för vinter under den korta svenska sommaren. Värmen i Arjeplog är värdefull och bör tas vara på!
Ny energi
Trots att jag började min dag med några hostattacker på gymmet så har jag friskförklarat mig själv och det känns alldeles underbart. Idag tränade jag en halvtimma på idrotten och det känns bra. Jag lovade mig själv att ta det lugnt eftersom jag förmodligen inte än är 100 % frisk. Jag undrar om man som idrottslärare någon gång tänker på att man vissa gånger är ''jätte sjuk'' och inte kan vara med fastän man ser helt frisk ut och att man vissa gånger kommer och hostar och envisas om att vara med? Svettningar hit och dit har dagen också bestått av. Jag vägrar dock tro att det beror på att jag fortfarande är sjuk utan jag intalar mig själv att det är förkylningen som håller på att lämna min kropp.
Jag känner mig helt fylld med ny energi. Mina glädjerus kommer oftare nu. De har haft ett relativt långt uppehåll. Men nu besöker de mig och jag känner mig som en ny människa. Det känns som om jag brinner och som om jag verkligen lever för något. Jag kan förstå om det låter töntigt, men i stunden är det så jäkla härligt. Efter en och en halv vecka stillasittande, ätandes på massa halvfabrikat och skit ska jag fortsätta sikta på mitt mål som jag egentligen inte vet vad det är. Jag vet inte om jag har något mål. Den där midjan på 60 centimeter har jag i princip glömt bort och hur som haver vet jag att jag inte kommer ha den om 25 dagar. Det gör inget för mig. Jag har inga planer på att direkt visa magen hela sommaren och då gör det inget om den kommer lite senare än vad jag tänkt. Jag gillar liksom inte att springa omkring lättklädd och jag tror inte att det har med allt mitt underhudsfett att göra. Inte ens om jag hade min drömkropp tror jag att jag skulle gilla att vara lättklädd. Nej, alltså nej, det känns bara inte som mig.
Nu babblade jag bort det jag egentligen skulle skriva. Självklart glömde jag bort det också. Jag har varit jätte duktig ikväll och lekt hemmafru, dvs. marinerat kyckling. Jag är astaggad på att käka kyckling och jasmine ris. Dessutom har jag börjat älska äggnudlar. Dock vet jag inte om det är så bra. Jag kan liksom alldeles för lite om sådant för att göra en egen uppfattning om vad som är bra och inte bra för mig och alla andra säger olika. Antingen ska man äta kolhydrater eller så ska man inte göra det. Jag tror dock att det är nödvändigt att äta det, speciellt om man tränar. Men nu till min fundering, om jag ska gå ner i vikt (helst fett) bör jag äta kolhydrater då?
Jag har inte tänkt börja om att räkna kalorier, det pallar jag inte, men om någon annan vill gå ner i vikt och inte vet hur de ska göra rekomenderar jag absolut att räkna kalorier ett litet tag iallafall. Det ger en begrepp om hur mycket mat man kan lägga på tallriken, vad man kan ta mer av och vad man kanske ska ta mindre av. För tillfället känner jag dock inte riktigt att jag orkar sitta och pilla bort massa äggulor. Det negativa med kaloriräkning är väl att man räknar just kalorier, vilket betyder att man egentligen kan äta vad som helst så länge man inte tar för mycket av det. Jag har för mig att tillexempel mjölk och coca cola innehåller lika mycket kalorier..
Nåja, i helgen ska jag iallafall äta kyckling och jasmineris och om det är någon som förstår sig på sånt här får ni gärna svara på min fråga. Det skulle uppskattas. Puss
Ny förälskelse varje vecka
De säger ju att man blir som sin mamma/pappa vare sig man vill eller inte och att när man blir äldre kommer man märka att man gör saker som man stör sig på när dom gör. Jag vill ha skor. Jag har velat ha det länge. När det var palladium som ägde mitt hjärta, så trodde jag att det var det enda. Jag hade ju liksom velat ha sådana länge, men sedan blev det dr. martens. Låga dr martens, helst med blommor. Jag trodde att de var det ultimata för mig, att de skulle göra mig till världens lyckligaste tjej.
Men icket. Jag måste ärvt denna fetisch från min mamma. Det som för tillfället får mitt hjärta att slå några extra slag när jag tänker på dom är gummistövlar. Ett par låga hunters skulle sitta fint tänkte jag först. Sedan tittade jag på kontot och insåg att jag inte ville lägga ner så mycket pengar på ett par gummistövlar. Då tittade jag på tretorn och blev kär i den ljusrosa färgen i kombination med att de ser så himla bondiga ut. Snörningen gillade jag dock inte, de borde haft fler hål och varit lite lägre. Igår länkade Anna några stövlar och hon borde staffas. Ilse Jacobsen. Finns i massvis med olika färger, jätte låga, låga, höga och med snörning. Så jäkla fina. Jag vill ha, jag vill ha och ååh vad jag vill ha ett par gummistövlar. När jag ser dom vill jag bara ut och hoppa i vattenpölar. Undra hur länge denna förälskelse kommer hålla i sig?
Tänk er de låga blå med vita snören eller de röda, fast med vita snören. Eller låga hunters. Fan vad man skulle rocka regnet och skogen alltså.
Btw måste jag försöka tänka efter lite mer innan jag skriver. När jag läser igenom det jag skrivit så känns det inte helt 100 % okej att använda ordet fetisch och mamma i samma mening. Alltså nej, avslutar detta nu innan jag spårar på riktigt. Nu ska jag ladda om för jobb! Njut av solen!
Företagare för en dag
Då man planerat får man göra vad man kan så detta kan man verkligen kalla företagare för en dag. Jag var ju som att inte där igår och det var inte Tobbe heller så imorse var vi i princip ensamma på skolan och våran mentor sade åt oss att komma på något snabbt. Marknadsnougat fick det bli och slutsålt blev det ganska snabbt. Hade vi haft tid att planera hade det förmodligen blivit lite bättre men utan planering tyckte jag ändå att vi lyckades helt okej. ;) Lite creds måste jag ge till Anna som knorrade snören och Ante som hjälpte till med försäljningen! Nu är det bara vänta ett par timmar och så är det redovisningen som gäller. Woho!I-landsproblem
1. Jag har suttit och pysslat med min bloggdesign de senaste minuterna och jag kan inte riktigt bestämma mig om jag är nöjd eller inte. Ska jag behålla denna eller ska jag byta tillbaka till den jag hade innan? Egentligen vill jag inte ha någon av dem, jag vill ha en ny men har inga nya bilder vilket resulterade i att jag tog en bild som jag tog 2008. Dessutom tycker jag att det är lite personligare om man har en bild på sig själv på headern. Men inte vet jag. Kan inte bestämma mig. Gaah. Ni kan ju gärna säga vad ni tycker, om ni nu tycker något. Det skulle verkligen uppskattas. :)
2. Vad är det för fel på mig? Alltså. Jag spydde på skolan. Hann typ må illa i 5 minuter och sen kom det där otrevliga. Gick hem. Kände mig faktiskt helt okej. Sedan blev det samma sak, illamående i 5 minuter, kräkning och sedan bra igen. Jag kan tala om att jag avslutade min kväll med lite galla. Why oh why? Jag känner mig inte alls sjuk men tittar jag mig själv i spegeln ser jag ovanligt ofräsch ut. Jag trodde inte att jag kunde bli blekare än vad jag redan är men jag är lika vit som det vita den här texten ligger på. Vi får se vad det blir av det här. Vill faktiskt inte säga att jag är sjuk för jag känner mig verkligen inte så. Fortsätter det såhär imorgon måste jag nog kolla upp det. Nåja, en positiv grej är iallafall att jag knappt känner mig förkyld. ;)
Godnatt på er och förlåt för den andra informationen. Jag borde inte delat med mig.
Hur man får en hund att bli bra på bild:
"Prisa Gud om jag blivit frisk imorgon"Jag kan direkt intyga att jag inte är frisk. Nationella i engelska hann jag göra bort, samt äta lunch men inte så mycket mer innan jag fick gå hem. När jag och några andra tuffingar satt och tryckte på en bänk kände jag mig lite slö, så som man kan bli av cociliana. Sen blev det värre. Jag fick den där känslan som jag fick i Luleå då jag bara rasade ihop och allting snurrade och jag bara skakade. Typ som att man kommer att svimma eller att en riktigt snuskig frossa är på väg. Sen kom det. Mitt maginnehåll. Fel väg. Jag har inte hostat så att jag spytt, vilket vore mindre konstigt än ett akut illamående. Men nej. Idag har jag provat på något nytt - att spy på skolan, en mindre trevlig känsla. Samtidigt som jag vet att man inte kan rå för sådant själv skäms jag. Besviken är jag också för den delen. Vi skulle ju göra sånt där "företag för en dag"...
Why oh why? Jag vill inte vara sjuk och jag ville vara med på det där. Som tröst och ersättning tog jag en plätta när jag kom hem. Passade även på att fresta Bixi lite för hon var så himla söt. Jag hoppas att den stannar där den ska vara.
Nu tänker jag fortsätta krya på mig och hålla tummarna för att det bara var ett tillfälligt illamående. Ha det bäst!
13 Maj 2013
Det är så otroligt härligt att se någon vara sjukt nöjd och glad över något de gjort! De stunder jag träffat Malin har hon utstrålat en helt annan energi än vad hon brukar göra och jag blir själv så himla inspirerad till att göra något liknande. Jag vill också dra igång något, engagera mig i något, hålla tummarna för det bästa och kanske bli nöjd över resultatet. Hennes loppis var ett grymt bra initiativ och det är grymt kul att se henne så nöjd och glad över resultatet. Självklart är jag också fortfarande nöjd över min finfina jacka som jag fick med mig hem därifrån. ;)
De flesta måndagar spenderar jag i skolan och så även denna. Jag slutade egentligen två men satt kvar till halv fem. De sista minuterna jag var där var jag allt annat än glad. Jag kan inte annat än känna en stor tacksamhet till att jag inte har någon schemalagd lektion så sent. Nä fy fasen. Jag hoppas verkligen på att trean också ser bra ut. Annars, så kommer jag få huvudvärk som inte kommer lindra plötsligt.
En till bra sak med dagen är att jag fått en ny flaska cociliana, eller hur det nu stavas. Jag har aldrig fattat om det heter cocilana eller cociliana eller cocilocilana. Tänk om de skulle göra mediciner som man faktiskt kan uttala. Typ som alvedon, molipect och sådant man käkade då man var barn, men nej, de ska ha alla möjliga skumma namn...
Nu taggar jag snart sömn för att palla nationella imorgon. Prisa gud om jag är frisk imorgon.
Standard
Varför lär jag mig aldrig att titta hur det är tänkt att man ska öppna förpackningar? Nu fick jag ett nytt morgonsirrations objekt..
Söndag
Instagram är verkligen suveränt. Speciellt när man hittar dessa extraordinära användare att följa så man bara vill dööö eller typ smälta. Ni vet den där bruna hunden som typ är missbildad? Jag hittade åt den instan igår och jag är förälskad. Idag försökte jag mig på att ta ett par fantastiska bilder på Bixi men hon blev absolut inte lika bra som denna Tuna.
Just nu sitter jag i en tobaksfriduo t-shirt som bara känns fel. Jag hade velat ha en Tuna t-shirt. Det finns så förbannat mycket jag vill ha och ännu mer stressad blir jag då jag inte vet hur det kommer se ut för mig i sommar. Jag vill mer än allt bort från Arjeplog, men utan pengar kan man inte åka bort. Så enkelt är det. Pengar behövs till allt man vill ha och allt man vill göra. Jag måste få någon typ av struktur i mitt liv. Jävlar vad jobbigt att vilja så mycket och samtidigt inte riktigt veta vad man vill. Är det okej att skylla på hormoner i ett sådant tillfälle också?
Jag vet inte heller vad jag ska äta. Potatissallad och köttbullar eller plättar med glass och sylt? Båda alternativen lät helt okej men samtidigt känns det inte helt okej att äta överhuvudtaget. Natten var jobbig, hostan var dryg, halsen var ond... Ja, ni fattar. Jag tror iallafall inte att jag behöver oroa mig över konditionen. Den kommer ju vara på topp när jag blivit frisk så som jag hostar och har mig! Tillåt mig att länga efter morgondagen. För mig betyder det hostmedicin.
Dat fynd
Nej. Jag är ingen loppismänniska och jag hade absolut inte tänkt bli det heller, men efter dagen är det tveksamt. Malin har ju jobbat med ett litet projekt - en loppis där man får hyra bord, som en insamling till ungcancer.
Efter att ha haft världens sämsta natt där jag vaknade klockan fyra utan att somna om tills det att klockan var sex pågrund av min djävulshosta trodde jag absolut inte att det skulle finnas något på hela dagen som skulle kunna få mig på bra humör, men tydligen. Självklart hade jag ju tänkt titta förbi på Malins loppis, det är ju ett måste när ens vänner dragit igång något. Mamma hade ett bord där och självklart hade hon spanat in andra loppisbord också. Hon kom hem vid lunchtid och sa att det fanns en likadan fjällräven jacka som jag har. Jag kan inte påstå att jag var speciellt intresserad. De är ju dyra och jag är liksom pank. När jag kom till loppisen kunde jag ändå inte låta bli att prova den.
Det var precis samma modell som min blåa och jag tror inte alls att de finns att få tag på längre, om man inte ärver eller hittar åt en gammal och enligt mitt tycke är de mycket finare än de nya. Jag frågade vad den kostade. 40 spänn. Fattar ni? 40 jävla spänn för en så fin jacka i riktigt fint skick. Underbart.
Jag var bara tvungen att skryta.
