Mitt internet funkade inte igårmorse, men jag trodde ju självklart att det skulle funka senare. Ibland kan det ju vara knäppt. Men vet ni vad, det funkar inte idag heller, så jag hatar mitt liv just nu. Det är sjukt hur beroende man kan vara av dator och internet. Jag skaffade iallafall mobilsurf igår och använde upp hälften av mitt internet för denna månad! Härligt! Och den där tröjan jag skrev om igår är slutsåld idag. Det går fan i mig inte bra för mig. Och tyskalektionen är inte ens verkligt inställd. Vi ska ändå göra några uppgifter. Och jag vill bara gå hem och tycka synd om mig själv. Pinsamt. Det finns ju faktiskt dom med riktiga problem.

Jag och Emma körde på en 2009 style eftersom det är en tid man saknar. Eller inte, man inser verkligen att det gamla goa uttrycket att allt var bättre förr inte stämmer i alla lägen. Jag och Emma var iallafall klara i god tid imorse, vilket det inte fanns någon mening med eftersom vi ändå hade sovmorgon då svenskan var inställd. Så här har jag suttit, och glott på kläder, blivit lite småkär i en röd blus och då jag ska beställa hem den så funkar det inte, så då får jag vänta till senare. Och då kommer den säkert vara slut, bara för att jag har min vanliga tur. Nåväl, lite tur har jag ju eftersom jag bara har 2 lektioner idag. Och om jag någonsin haft det i skolan tidigare vettefan. Jag tror inte det. Awesome.

Det var inte bättre förr!

Thindra måste ha gett mig det bästa svaret någonsin idag. När jag kom hem från skolan var jag glad och skrattade hela tiden. Sen blev jag helt plötsligt världens bitterfitta. Om ens det är rätt ord. För då tänker man sig en suris. Ledsen, kanske jag ska säga. Bara ledsen. Hur kan man gå från att vara överdrivet glad och skratta till att bara vara ledsen, då det inte ens hänt något? Det är som att man glömmer bort vilket babyface man egentligen är. Det är ju hormonerna som spökar. Och efter det svaret så var jag back on track på mitt glada spår.

Jag kom ju på att jag skulle starta ett nytt liv för några dagar sen. Ja, hälften skämt och hundra procent ironi, men jag ska faktiskt försöka ta tag i det lilla liv som jag har. Men det är svårt, speciellt när man har sådana humörsvägningar. Igår skippade jag disken efter att jag gjort palt. Ajabaja, jag förtjänar ju nästan pisk. Inte heller gick jag lika många kilometrar som jag kommit överens med mig själv om. Jag la inte in tvätten i garderoben som dessutom behöver en rensning. Jag gjorde tamigfan ingenting. Jag skulle ju göra situps också. Och träna armarna med mina coola hantlar. Men nej. Igår var en riktigt failad dag.

Frågan är ju om jag ska säga att idag är det en ny dag och nya tag eftersom jag alldeles nyss har diskat. Kanske borde jag då fortsätta att vara duktig. Liksom, lägga in tvätten i garderoben, sedan tömma ut det i sängen och rensa bort allt skit som jag faktiskt inte vill ha? Gå 4 km till med hunden. Göra lite småträning så att jag är alldeles slut då jag tillsist får gå och lägga mig. Ska jag göra det? Eller ska jag bara strunta i det och tänka som man alltid gör ''Jag gör det sen.'' eller ''Jag kommer ändå inte lyckas.''?

Idag, har varit en hemsk men helt okej dag. Tisdagar är hemska, det märker man direkt man kollar på mitt schema, men eftersom samhällskunskapen var inställd så var den ändå helt okej. Jag gick iallafall lös, skulle fixa till ögonbrynen och failade lite. Och visst, ögonbryn, ja skitsamma, men istället för att vara manisk gällande mitt hår så har det gått över till mina ögonbryn. Men okej då, jag bryr mig faktiskt inte. Kanske lite. Ibland, när jag kollar mig i spegeln, men eftersom jag har påbörjat ett nytt liv så känns det inte så himla viktigt. Men tillbaka till det där med hårmanin, jag vet iallafall med säkerhet att den är borta. För idag klippte jag mig själv - och JA, det blev fult, hackigt och så vidare. Dock vet jag inte om det syns mycket överhuvudtaget. Vad spelar det för roll om håret är hackigt eller bara nött? Båda delarna är ju fula.

Och just det. Rubriken. Jag kommer ju aldrig till saken med den. Men eftersom jag skrev sådär så kädnes det meningslöst att säga det.. Fuck.. Också typiskt mig.

Ikväll har jag gjort något som är väldigt ovanligt för min del. Jag har städat mitt rum. Och med städat - ja - då menar jag verkligen städat. Jag har för det första, plockat upp allt skräp som låg på golvet. För det andra, så har jag lagt in mina kläder i garderoben. Och när jag gjort allt det där, som var så sjukt jobbigt, så har jag självklart dammsugat och skurat. Putsa speglarna har jag också hunnit med. Om man är som mig och aldrig städa, blir det världens projekt när man väl ska städa. Men jag är stolt, för jag gjorde det. Och det är inte det enda! Jag har även städat köket. Mitt kök brukade vara väääldigt grisigt. Sen, har jag även tvättat. Och åhåh, vad jag känner mig duktig. Förresten så får ni ju inte missa att jag hängt upp gardiner. Fast å andra sidan, om ni inte brukar vara hos mig, hur ska ni då veta att jag inte brukar ha gardiner..?

Jag har bara varit sjukt driven. Fick en otrolig motivation, för jag höll på att sjunka ner igen. Jag har varit så deppig ända sen fredagen, och det gillar jag inte. Jag blev så avskräckt, att bli en sån där gnällspik som sitter och skriver hur synd det är om mig på både facebook och bloggen. Det känns som jag 2009 eller tidigare, inte längre. Så då bestämde jag mig, att nu får jag tamefan ta tag i mitt liv och göra något av det, och då lät städa som en bra idé. Så det är det första jag har gjort. Om min motivation sitter kvar till imorgon, så ska jag nog rensa garderoben också. Men nu ska jag däremot springa ut i tvättstugan och starta torktumlaren igen så att mina kläder med säkerhet är torra när jag ska hämta dem. Sen blir det promenad med vovven.

Jag ska tvätta med en glädje som jag aldrig tvättat med framöver. Tack mami! ♥

Igår var jag riktigt tragisk, så jag tänkte göra sådär som alla andra gör och tröstäta lite och samtidigt lyssna på deprimerande musik. Dock är mitt matutbud väldigt tråkigt, så det fick bli grönt te och knäckebröd. Vafan, det borde väl inte ens få klassas som att tröstäta? Så sjukt tråkigt säger jag bara, men nu är det ny dag, nya tag och jag är glad.. Men jag är duktig på att leva snålt när det gäller mat, tro mig, jag skulle kunna lära er ett och annat. Iallafall så har jag världens längsta lunch nu och jag har kokat någon form av palt. Det blev självklart för gott och jag åt alldeles för mycket så matkoman börjar smyga sig på här. Men, jag har ju faktiskt nästan 1 och en halv timma kvar av min lunch, så jag kanske får ta mig en liten tupplur, eller kanske en liten promenad?

Och förresten, något som jag inte kan sluta tänka på, dagens vill ha:

Jag måste erkänna både för er och mig själv, att jag platsar riktigt bra som en hemmafru. För jag menar, jag bor här ensam med både hund och katt. Tvättar, lagar mat, sköter hunden, handlar och så vidare HELT SJÄLV!!! Något som jag är mindre bra på är ju städningen i mitt rum. Men det kommer, jag lovar! Jag ska bli bäst på att sköta hushåll! ;) Om ni har tillgång till det där sköljmedlet tycker jag att ni borde köpa det, luktade i den rosa flaskan, och det luktar verkligen sjukt gott. Jag vet, är man 16 år från Arjeplog borde man inte ens tänka tanken att kolla på fucking sköljmedel när man för en gångsskull kommer till stan. Men, jag var bara tvungen. Flaskan är ju så söt också.

Du är ju allt det där. Stark för att du gått igenom mycket och inte leker offer för det. Du står på dig, vad folk än säger. Du säger exakt vad du tycker och du är cool för att du är dig själv. Spontan, gör saker andra inte vågar för att det skulle kunna vara för pinsamt. Du är inte som de som hela tiden söker uppmärksamhet. Du söker knappt uppmärksamhet. Du kan ju inte heller ses som ett offer eftersom du inte ser svag ut. Du står ju upp för dig själv istället för att sitta där och tycka synd om dig själv. Du gör ju något åt livet. Du är långt ifrån lik andra människor. Folk bara klagar och klagar jämt. Du gör ju något, du har alltid bra svar och argument på det mesta. Du bryr dig inte om ifall någon tycker illa om dig, du låter inte en annan människa trycka ner dig. Jag har lärt mig mycket från dig, det har jag verkligen. Jag tror att många andra skulle kunna göra det också. Dom är inte starka som de säger, för varje dag så sitter de där och tycker så synd om sig själv, säger att de inte har några vänner när de faktiskt har det vilket resulterar i att de förlorar de få vänner de har. De borde lära sig från dig! Och man kan aldrig vara för pålitlig. Jag tror att de är för att de ser dig som stark och såna saker, och därför känner de att de kan lita på dig.

Jag bjuder på dessa emoinlägg. Fan vad generös jag blivit.

Ett konstaterande från helgen (som jag dock kommit på för längesen): Förut, så trodde jag att jag tyckte att kläder och shopping och allt sådant var himla roligt, men nu vet jag med säkerhet att shopping inte är min grej. Hur irriterande är det inte att gå med någon på stan, som ska in i varenda affär och testa 120 plagg som människan inte ens ska köpa sen!? Det är bara drygt, att gå runt med en fet jacka i en klädaffär och leka intresserad. Något som är mycket bättre är affärer som har både kläder och smink. Smink är ganska kul att kolla på, det kan man ju liksom peta och kleta med. Men kläder, ja, sure, man kan känna på tyget, men så fan heller att man orkar testa massa saker som man inte ens har i baktanken att köpa. Men jag vet inte, jag är ju en tjej, inte en pojkflicka. Kanske en otroligt barnslig flicka som vill kleta på med saker?

Bussresan idag var faktiskt helt okej, jag höll mig från att ta upp datorn eftersom jag vet att det bara hade gjort mig ledsen och irriterad. Jag kom hem vid tretiden och sen dess har mamma hunnit bjuda mig på glass, så jag känner mig som en kossa just nu. Ska bara öva lite på lätet. Jag har även hunnit göra ny pizza sallad och ta ut 2 av mina bunkar med soppa ur frysen. Så, jag tror att jag har mat för hela kommande veckan. Nu ska jag nog däremot dra på mig några kläder och göra något åt livet. Möjligtvis gå ut och gå. Annars dega här.

Egentligen så ser jag inte riktigt meningen med att jag lägger upp detta, eftersom jag förmodar att alla redan har sett den här filmen. (Jag är ju sjukt efter och ser varken tv eller film) men eftersom det är lördag och jag är i Skellefteå och jag och Amanda inte visste vad vi skulle göra så drog vi på hemmakväll och köpte godis och hyrde en film. Eller, rättare sagt, Amanda payade för kalaset. Hon ska få pengar av mig. Men till filmen, eftersom jag skulle skriva om den - så kan jag säga såhär - att jag har glömt bort allt jag skulle skriva om den. Men den är väldigt fin och rörande. Sen är den också rolig. Så den rekomenderar jag starkt, om ni nu inte redan har sett den.

Jag vet inte varför jag har något för lypsyl och läppglans, för det blir alltid så att jag köper onödigt dyra. Jaja, 100 kronor hit och dit, men iallafall. Jag hittade en ny kärlek idag, ett vanilj coca cola läppglans. Fanns även vanlig cola och körsbärscola! Nam nam. 95 kronor om jag ska vara exakt.

Köpte en kräm till ansiktet, en mascara och en foundation också på kicks. Vet inte riktigt vad det kostade. Ansåg iallafall att det var väldigt nödvändigt.

På H&M köpte jag en ny eyeliner och en ny ögonfransböjare. Jag hoppas innerligt på att den här inte kommer skära av mina ögonfransar, för då svär jag på att jag också kommer skära mig. Amanda lyckades också tvinga på mig en ögonbryns penna med denna typen av replik ''Helena, du borde köpa en ögonbrynspenna. Då kommer du bli jätte fin. Titta, jag använder ju det!'' Plockade på mig ett vitt linne också, men det var otroligt ointressant och inte värt att ta kort på (vilket allt annat också var för den delen, men jag behöver något att fördriva tiden med då Amanda gick och tog sig en tupplur).

Igår då jag kom till Skellefteå var en av de första sakerna Amanda sa när hon kollade på mig: MEN GUD! Dina bröst. Dom är ju som ärtor. Ja, något i den stilen. Nog för att jag är medveten om det. Har ju liksom aldrig varit tuttfia utan bara fläskfia, men eftersom jag gått ner lite i vikt är dom verkligen obefintliga. Så jag tänkte tipsa alla er andra som har icke-existerande boobies att köpa en sån BH som jag köpte som har överdrivet mycket push-up. Fast egentligen så är det inget tips, det ser rätt sjukt ut bara. Ser inte särskilt äkta ut. Så det är väl bara att bita ihop och acceptera att det som ska vara bröst är någon typ av ärtor istället. Men om en bh kostar 50;- och är helt okej, då måste man ju bara köpa den!

Köpte även ett par jeans och en spets t-shirt på Gina. Det som var roligt med jeansen var att jag köpte exakt likadana i 8an, men en större storlek, och då satt dom alldeles perfekt. Nu köpte jag en mindre storlek, och de är förstora i vaderna. Jag menar, visst, det händer typ alltid att byxor är för stora i vaderna, men det är så roligt när man märker skillnad!

Idag, eller igår, skit samma. Fredag pratar jag om iallafall. Vi fick sluta tidigare, för att samhällsläraren var sjuk och minerna som uppstod i klassen var oslagbara. En sådan otrolig glädje är ingenting man ser ofta. Vi kan likna det med att en infertilperson som väldigt gärna vill ha barn helt plötsligt får reda på att den är gravid, och då kanske ni fattar? Så det blev ett tidigt slut idag, efter en jobbig basketmatch. Emma gjorde iallafall den basketmatchen till världens bästa då hon ställde sig och tjöt ''JAAA, finally fick jag bollen!'' och vänder sig bort från alla, kastar ut bollen baklänges och en i mitt lag (vi var alltså inte på samma lag) tog den. För det första är det Emma i ett nötskal. HUR DUM FÅR MAN VARA EGENTLIGEN????? Det är en sån sak man borde filmat, lagt upp på youtube och blivit världskänd för att senare bli miljonär och så vidare.. Jag dog ungefär 400 gånger, sen gick jag hem och duschade, packade, fixade och donade för att åka till Skellefteå med kvart över 4 bussen. I Skellefteå har vi ätit mat. Och gått en lång promenad. Punkt.

Precis som en manipulativ vän, som du vet är dålig för dig och som andra ber dig lämna. Som förstör dig men som håller dig om ryggen då andra skulle gått sin väg. Som du vill ha och som du inte vill ha. Som ger dig ångest vilket val du än tar. Som får hatet till dig själv att bli det vackraste du vet fastän du sa: jag ska aldrig någonsin falla dit.

När man börjar tvätta sin egna tvätt inser man snabbt vilken färg man har mest av. Jag har mest svart. Jag skojar inte, den svarta högen är dubbelt så stor som den med blandade färger i. Sen har jag ju rätt mycket vitt också, men inte alls lika mycket som det svarta om man säger så. Jag klär mig fan bara i svart! Idag ser jag ut som att jag ska på begravning, vilket jag å andra sidan gör nästan alla andra dagar. Så när det bär av till skellefteå ska jag åtminstone kika på tröjorna där uppe. Om ni inte ser dom, så är det en i spets och en med en kissemisse på. Hur som helst så borde jag inte klä mig som att jag ska på begravning idag, för idag är en bra dag. Jag har endast tre lektioner, jag slutar klockan 12. Wow. Då ska jag nog fixa och dona här hemma, så att jag kan komma hem till ett fräscht place på söndag. Nåja, nu ska jag bortse från alla stora problem som de ovannämnda och fundera på om jag ska äta pasta och pastasås eller müsli till frukost...