Träningsvärk från helvetet

Äntligen fredag - yeah right! Visst, halvdag på skolan känns ju helt okej och dessutom hade vi inga jobbiga lektioner. Vi började med diskussion på kommunikationen, fortsatte med skridskor på idrotten och sist men inte minst samhällskunskap. Sedan gick jag hem, åt lunch och tänkte vila en stund efter det för att sedan plugga effektivare än aldrig förr. Men vad tror ni? Fastän jag varit med på idrotten och tycker att min träningsvärk borde lagt sig så har den blivit värre och jag känner mig sjukt svag i mina ben. Som grädde på moset är jag sjukt trött och orkar varken träna eller plugga, vilket gör att jag inte vet vad jag ska göra eller orkar göra. Så här sitter jag och bara gör ingenting. Jag kan inte heller kalla det att chilla eftersom det inte är med vilje jag gör just ingenting. Så, vad fan ska man göra när man har tråkigt och inte längre fördriver tid med att äta och inte är sugen på något? Sjukt segt. Lägger mig i sängen igen ett tag. Ha det bäst.
Åh, just det - detta är ett jätte bra tidsfördriv, att ta fula bilder och skicka till Pernilla. De jag skickade till henne känns dock inte okej att visa för allmänheten.

Tung luft?

Vi köpte en nu hushållsvåg i Piteå och idag skulle jag inviga den. Den kommer från clas ohlssons och kostade typ 199;-, så man ska väl inte vänta sig sådär överdrivet mycket. Som ni ser på bilden påstod den sig ha 174 gram på sig fastän den står tom? Jag råkade stöta till den lite och då blev den totalknäpp. Alltså nej, jag tror att man ska satsa på en lite dyrare och framförallt enklare våg. Mamma vill använda den när hon ska posta iväg saker och då är det ju bra om man får fram exakt vikt och precis samma för mig när jag ska räkna mina kalorier och väga maten. Det känns ju inte sådär jätte bra när den håller på som den gör?
 
Nåja, det blev iallafall inget jordnötssmör till frukost och inte heller någon gröt. Jag äter ju ofta samma saker tills jag är spyless på det. I början av veckan köpte jag yogurt och honung. Är egentligen inte så jätte mycket för naturellyogurt men det är sjukt stor skillnad på de smaksatta och de naturella. Vet inte om fil egentligen är bättre? Käkade iallafall yogurt, jordgubbar och apelsin, några mandlar och tranbär samt lite honung och kanel på toppen. ;) Gott!
 

Torsdag

Idag blev det en väldigt kort skoldag för min del. Hade hela 2 (!!!) lektioner och efter att de gått gick jag hem och lagade mat och sedan bar det av till Arvidsjaur. Inhandlade lite mer julpynt men jag förstår inte riktigt min logik. På mina gardiner är det 10 flikar som sticker ner och jag hade 6 stycken kulor, vilket gjorde det ojämnt. Jag köpte några andra slags ''kulor'' och tänkte att det skulle bli bra. Men nej, jag förstår inte riktigt min logik där. När vi åkte hem mötte vi massvis med polisbilar och fattade inte riktigt vad det handlade om, men tydligen hade någon blivit nedstucken, mord eller dråpförsök. Sjukt läskigt att sådant händer så nära. Man tror ju inte det, för det är så lugnt här. Kan ju säga att även jag blev lite ängslig och jag brukar inte vara ängslig över sådana saker. Det blev då inte så att vi stannade och pissade någonstans efter vägen kan jag ju säga. Nu har jag alldeles just käkat middag så nu ska jag vila maten och skriva på min artikel om Obama till samhällskunskapen, sedan är det träning som gäller. Jag är ju nästan duktig.
 

Holly & Whyte

Alltså, igår köpte jag en jätte fin tröja i Piteå. Så fort jag och Sandra gick in på Lindex blev jag alldeles kär och Sandra sa också att ''det var jag''. Tröjan till vänster alltså, med en pärlkrage. Dessutom kostade den endast 149;- så jag hade ju varit riktigt dum om jag inte slagit till. Dock gick den sönder när jag och Sandra satt och fikade. En pärla föll av alltså. Trodde att den kom från påsen med extrapärlor men imorse när jag skulle visa den för mamma började det falla fler. Det är så sjukt tråkigt när man hittar något man tycker är riktigt fint och så går det bara sönder. 149;- är ju ett skampris men man vill ju ändå att man ska kunna använda kläderna. Tyget verkade vara i fin kvalitet så jag tycker att det var konstigt. Kollektionen heter Holly & Whyte om jag inte är helt fel ute. Tröjan med hjärtat på hör också till den och den var också sjukt fin (den är finare i verkligheten) den går på 399;- och jag är faktiskt väldigt sugen på att klicka hem en ny tröja med pärlor (och lämna tillbaka den trasiga såklart) och den med hjärtat.. Men det är ju snart jul och julklappar kostar pengar. Fuck.

''Nej, hon instagrammar nog bara.''

Jag träffade Sandra i Piteå igår. Vi fikade på något ställe, inte på hennes praktikplats eftersom det tydligen skulle vara pinsamt. Jag har nog också insett varför jag inte proppar i mig massa skit längre. Igår mådde jag verkligen inte bra alltså. Kroppsligt. Jag och mamma käkade lunch på thaigarden och dum som jag var, skulle jag smaka av allt, även den friterade kycklingen. Det kändes många timmar efteråt. Att sedan komma på att fika? Nja, inte det bästa beslutet jag tagit i mitt liv. Jag var inte alls sugen på något men det kändes väldigt fult att stå där och inte kunna bestämma sig. En krämbulle tvingade jag mig på. (Hör ni inte hur dumt det är egentligen? Vem fan tvingar sig själv att käka en fet bulle?) Men, i framtiden så får jag nog vara lite hårdare mot mig själv för jag mår faktiskt inte bra av sånt där, speciellt inte i något större mängd. Mår fortfarande lite illa av det hela. Vi kom iallafall in på min syster och då sa Sandra ''Alltså, Pernilla måste ju vara vältränad'' och så svarar jag väldigt snabbt att ''Nej, hon instagrammar nog bara.'' Jag vet inte varför egentligen, hon har ju varit duktig ett tag nu, jag tror inte alls att det enbart är bilder på insta. ;) Men det är väl bara för att jag inte träffar henne. Det är så synd att vi inte bor på samma ställe egentligen, så skulle jag och hon kunna träna tillsammans (nog för att jag helst av allt tränar ensam, men ni vet, man kan dela med sig av tips och idéer, prata om hur det går och så vidare). Så, Luleå och 18-år skulle ju sitta superfint för mig at the moment om jag ska ta mig någon vart. Nästa vecka ska jag nog köra på 0-fusk, för jag mår inte bra av det.
Tänk att den här bilden är 2,5 år gammal och jag har knappt någon bild jag och Pernilla tillsammans. Inte okej.

Julpynt

Låt mig börja att tala om hur mycket jag saknar min kära Nikon D40. Inte för att det var någon mördarkamera eller så, utan för att den var så jäkla enkel. Det blev fin kvalitet på bilderna och man behövde bara trycka. Men med mammas canon som egentligen är en dyrare och mer avancerad kamera, bortsett från att den är gammal som gatan? Nä, resten av bilderna på mitt fina julpynt är inte ens värda att visa.
 
Jag hade ju sagt att jag skulle bojkotta julen helt och hållet men jag har faktiskt ändrat mig, vilket var oväntat. Efter att jag varit i Laisvall på farsdag kände jag att vadfan, vi kan väl iallafall höra och se om man kan göra något annorlunda. Riktigt hur det blir vet jag inte än, men för första gången i mitt liv ska jag inte fira jul hemma. En till sak som är annorlunda är att mormor inte heller är med. Saker förändras, det var bara jag och mamma som skulle vara i Arjeplogs kalla samhälle på julafton och då tyckte jag att vi kunde försöka lösa det på något sätt. Julen ska ju inte vara en dag där man helst av allt önskat att man vore död eller som man deppar sönder på, den ska ju vara mysig.
 
Annars så har jag varit i Piteå idag. Rätt chill att åka bort till ett ställe där det finns lite mer affärer än hemma dagen efter att man fått lön. Dock blev det inte direkt mycket inhandlat till mig själv eftersom det snart är jul och julklappar kostar pengar. Nu ska jag plocka upp skoldatorn och börja jobba på den där jäkla samhällsuppgiften! Hoppas ni haft en fin onsdag.

Se framåt

För en gångs skull har jag bestämt mig. Jag ska inte söka efter fler undanflykter eller skjuta mer problem åt sidan. Jag ska ta tag i mina problem och försöka lösa dom för att kunna må bra. På riktigt. Jag har insett att jag borde gjort det för länge sen, förmodligen för flera år sedan. Men jag har varit alldeles för envis, tänkt att det inte går på något sätt och att tiden läker alla sår. Visst har jag haft perioder då allt kännts lugnt, men det har alltid smygit tillbaka. I somras tänkte jag att det skulle bli bra när skolan började, då fick man ju ett schema med saker som man skulle göra. Jag skulle få tillbaka mina vanor och ha något att göra. Jag hade fel. Rastlösheten smög sig på ändå. Jag tänkte att det skulle lösa sig när jag började träna och tog tag i kosten. Jag hade fel. Men nu har jag bestämt mig, jag ska blicka framåt, inte hitta massa dåliga undanflykter och satsa på att må bra. Inte lägga ner mer tid och energi på sånt som är skit. Jag ska förändra det här. Jag vet att jag kan så mycket bättre.
Finaste skylten i finaste staden ♥
 

Finaste trycken

Jag har ingen fin väska och jag är ingen väskmänniska egentligen. Den enda väskan (om man nu får kalla den för det) jag egentligen använder är skolryggsäcken som är proppad med datorn och massa böcker. Och den har jag ju för att det behövs i skolan och jag går ju i skolan 5 dagar i veckan... Ni fattar. Något jag däremot skulle vilja ha är en tygkasse, en fin sådan. Jag hade en som försvann, det stod ''Piteå'' på den. Skit ful. Man fick en typ goodiebag på tjejkvällen förra året (gratis buss och erbjudanden i stan, typ). Den var ganska användbar när man skulle handa och sånt där. Jag är nog ingen sån där som ska ha en riktig väska. Så en tygkasse från avanna skulle sitta riktigt fint. Trycken är ju värda att dö för nästan. Sjukt söta.

Sooner or later that spark just disappears

Ja, jag sa ju att söndagen skulle ägnas åt något vettigt. Jag städade faktiskt mitt väldigt skitiga rum, så nu är det fint igen. Skolarbetena gick det sämre med. Jag bara fastnade och kom ingen vart, blev arg för att det inte funkade och gick och la mig efter ett tag. Det krävdes mycket att kliva upp ur sängen idag och jag vet faktiskt inte om jag kommer orka hela dagen i skolan. Jag är så otroligt trött, både i huvudet och kroppen. Jag vill ingenting och samtidigt får jag ångest. Jag måste göra bra ifrån mig i skolan, jag måste ha bra betyg, jag vill ju kunna göra vad jag vill i framtiden, men hur ska man kunna motivera sig själv till det när man knappt vågar tro på någon framtid? Mest av allt är jag så besviken på mig själv att jag aldrig försökt göra något åt mina problem tidigare, då hade det kanske varit enklare... Nåja, 10 djupa andetag och sen bär det av mot skolan. Ska även ha utvecklingssamtal idag så vi får se hur det går. Än så länge har jag ju fina omdömen.
 
På tal om ingenting har jag bytt gardiner i rum! Det blev så mysigt, känns som en liten stuga.

En ''vettig'' dag

Ett stökigt rum och tre skolarbeten, vart fan ska jag börja? Den här söndagen hade jag tänkt ägna åt vettiga saker. Jag började dagen med att träna, duscha och ligga på spikmattan för att ladda upp ordentligt, så att jag skulle orka skolarbetena och städa mitt rum. Än har jag inte kommit någonvart. Jag kommer inte kunna koncentrera mig på plugget om jag ska sitta i detta skitiga rum, men jag vet inte heller vart jag ska börja med städningen. Jag har ingen ordning eller någonstans att förvara mina saker känns det som. Garderoben är nog det värsta för där har jag verkligen ingen ordning överhuvudtaget. Mina kläder ligger alltid i säckar på golvet... Och när dom ligger där så går det inte riktigt att dammsuga. Bordet brevid min spegel ska vi heller inte prata om. Jag måste lära mig att hålla rummet städat, det går ju inte att trivas i ett snuskigt rum. Skolarbetena vill jag inte ens tänka på. Stess och press, jo tjena.

Lol

Har ni tänkt på en sak, eller är det bara jag? Jag vet inte om det är meningen att man ska skratta, gråta eller bara rycka på axlarna. Det verkar vara ett slags kretslopp som bara går så. Det spelar ingen roll hur mycket du finns där för dina vänner, när det är du som faktiskt behöver någon så är det väldigt få som faktiskt kommer finnas där. Det kommer även finnas många som låtsats bryr sig och trycker upp gammal bullshit i ditt ansikte. Sån där skit som ''du är stark'' och det enda svaret är ''yeah right'' på. Jag förstår inte meningen med att göra så. Varför ska man låtsats bry sig om någon? Om man faktiskt inte bryr sig är det väl bättre att låta stackaren vara. Det känns så otroligt falskt att säga sådant om man inte ens frågat vad som är fel eller hur fel saker är. Det gör mig spyfärdig.
 

Låt mig sova

Jag hatar att vara tvungen att kliva upp när sängen är extra skön. Idag var en sån dag. Jag vill inte till skolan. Jag vill inte någonting. Jag vill pausa tiden och bara vara hemma. Tänk så annorlunda allt var för ett år sedan. Herregud vad jag saknar min kära vän som jag skulle behöva här just nu. Usch.
 

Detaljerna gör helheten

Kikade på lite gamla bilder och hittade en väldigt fin spegelbild som jag tagit. Fin var det ja? Eller? Förutom en liten detalj.
 

Sjuk

Detta illamående efter maten... Jag kan seriöst känna gröten jag åt till frukost i halsen och nu är det cirka tre timmar sedan jag åt. Jag vaknade vid ett-två tiden i natt (kommer inte riktigt ihåg när) och var liksom hungrig men samtidigt spyfärdig. Orkar inte hålla på och må illa och vakna mitt i natten hela tiden. Usch. Idag tog jag iallafall en paus från vardagslivet och stannade hemma. Tror det var riktigt välbehövligt. Har legat i sängen fram tills nu och snart ska jag följa mamma till Jutis där jag också bara tänkt ligga i sängen. Jag får se om jag orkar med lite plugg senare. Just nu känns det inte som att jag orkar med något alls. Vissa dagar vill man helt enkelt inte bara finnas... Huvva :(
 

Julklappsfunderingar.

Finns det något bättre än att ta en dusch direkt efter träning och sen lägga sig i sängen? Jag tror tamigfan inte det. Lite sådär halvt jobbig dag idag, men på något sätt har jag ändå lyckats ta mig igenom skola, läkarbesök, jobb och sist men inte minst en liten springtur. Jag och mamma började prata om julklappar för min syster ger mig verkligen dåliga vibbar. Jag har fortfarande dåligt samvete över hennes 18-årsdag... Det där med presenter är inte riktigt min grej. MEN, jag tror faktiskt jag ska försöka strukturera upp det där med julen alldeles strax så jag slipper skämmas sen. Jag behöver ju inte göra speciellt stor ansträngning eftersom jag inte längre har speciellt många att ge julklappar till.
Var tvungen att slänga ihop en liten ''önskelista'' inför julen även fast jag sagt att jag skulle bojkotta den helt. Ett par nya skinnhanskar skulle inte heller sitta fel i vinter. Jag har ju råkat tappa bort mina som jag haft sedan 2006. Dumma Hena...

Fuck you visdomstand

Vad är meningen med att få visdomständer? Det kliar. Jag tycker synd om alla bäbisar, att ha massor med tänder som växer i käften. Alltså nej, det är inte roligt. Jag borde köpa en bitring för just nu är min tungpiercing väldigt utsatt och det känns riskfyllt. Jag har ju varit så nöjd över att jag inte förstört någon tand med den, men nu verkar det vara dags. Jag kanske får ta ut den innan jag förstört mina tänder... Fast då är ju frågan vad jag ska underhålla mig med. Det är ganska bra att ha en tungpiercing för har man tråkigt kan man sitta och leka med den. Dock glömmer jag lätt bort att man inte ser speciellt vacker ut när man sitter och håller på med den. Jag ska sluta snacka skit nu och lägga mig i min säng och vila sista stunden innan helvetet börjar.

Förbjudna områden och nakenkalender

Okeeeeej, det är söndag idag. Vet ni vad jag har gjort? För det första så har jag syndat och käkat kebab och andra saker som jag inte får äta. Men jag kan säga såhär, att jag firar att jag gjort framsteg. Nog måste jag erkänna att det kanske är ett konstigt sätt att fira på, när det gäller den fronten. (Eftersom jag pratar om mat och vikt). Men jag är glad, att det går framåt alltså. Det är helt enkelt bara att fortsätta. Funderar på att ha en dag i veckan då jag får äta vad jag vill, typ på helgen. Det kan ju bli tråkigt om man aldrig får göra det? Eller?
 
Jag har även åkt till Jutis. Jag har nog inte varit där sen älgfesten i byastugan. Jag satt och läste gamla brev. (Ja, för några år sedan hade jag typ 15 brevvänner så det finns en hel del). Det känns så konstigt på något sätt. För det var som att vissa saker som var då vaknade till liv igen. Datumen på breven, vad de innehöll och så vidare. Det jag fastnade på var ett brev jag hade fått i september 2007 med frågan ''Hur mår din pappa? Är han bättre nu?'' och det var, ganska precis då, som vi fick veta hur det skulle gå. Jag stör mig lite på mig själv när jag gör så, att jag jämt och ständigt lever i det gamla. Tänk om det skulle bli värre, så jag glömmer bort att det finns en dag både idag och imorgon? Nä. Jag vet inte.
 
På tal om Jutis och min kära fader tycker jag att ni som läser min blogg kan köpa jutiskalendern. Jag kommer ihåg när de fotade till den första kalendern. Jag och Pernilla var hos Mica och Meja och det var deras pappas tur att fotas. När vi upptäckte att han skulle fotas naken så sprang vi raka vägen hem och skrek: ''SKA PAPPA OCKSÅ VARA MED I KALENDERN ELLER?!??!?! DET FÅR HAN IIINTE!!!''. Hur som helst så var planen att även Göran Johansson skulle vara med i Jutis gubbkalender, när han blev frisk. Han blev inte frisk utan fick samma år diagnosen cancer och dog. För varje såld kalender skänker byaföreningen 20;- till cancerfonden. De har redan skänkt sjukt mycket pengar och jag tycker tanken med det hela är väldigt fin och passande eftersom byn har förlorat väldigt många i cancer. Kalendern håller min by vid liv och stöttar även cancerforskningen vilket är jätte bra. Hjälp till i kampen mot cancer ni också!
 
HÄR har ni en länk till jutis hemsida där det finns information om kalendern och HÄR är en länk till en tidningsartikel.
 
 

#skjutmääää!

Godmorgon mina kära.
Jag vill lägga mig på mitt golv och gråta. Det känns bara så fel att gå till skolan en lördag, speciellt när jag inte kunnat sova ordentligt på hela veckan. Idag vaknade jag klockan fem och eftersom det är lördag, så ville jag bara ligga kvar i flera timmar och hoppas på att somna igen. Fick jag det då? Nej, för vi ska ha öppethus på skolan. Jag förstår inte ens meningen med det. Förra året när vi hade det var det inte en enda jävel och tittade på våran lektion. Att de har besökshelg är väl bra, men öppethus? Nej, alltså, jag hade gärna haft en helg att sova ut på.
 
Jag färgade mittt hår igår, ingen stor skillnad alls, bara lite mörkare (ungefär som min utväxt). Jag tycker det blev bättre än vad det var innan. Inte för att det är fult med ljusare blond, men min ickesolblekta utväxt började bli lite för tydlig... Nåja, nu ska jag borsta tänderna innan jag traskar iväg mot helvetet. Puss på er
 

Våghals

Jag är tvungen att skratta för mig själv när jag läser vad jag skrivit. Att jag för två inlägg sedan var lite tjurig över mina nya löparskor är ju rena historian nu. Jag hade just tänkt skryta om dom. Tala om för er hur fina jag tycker dom är och vilken otrolig skillnad det gör att ha skor som känns bra när man ska springa. Jag är helt död just nu så det blir duschen alldeles strax. Hade tänkt färga mitt hår men jag tror jag skjuter upp det till morgondagen. Inte heller är rummet städat, men belöningen har jag tagit för mig av iallafall.
 
Kom bara på att tänka på hur fånigt det är när jag får för mig att färga håret. Jag köper aldrig någon färg som skiljer sig mycket från den jag har, så det brukar inte synas någon skillnad alls. Är sugen på skillnad men jag orkar inte med det här att färga håret jämt och ständigt...
En mörkhårig liten 13-årig fjortishena, man måste ju bara älska kvalitén på bilden också.

Sömnlös

Goddag.
Mina sovrutiner är verkligen helt åt skogen. I natt vaknade jag klockan tre. Lika hungrig och jävlig som dagen innan. Dock kändes det lite väl tidigt att springa klockan tre, så jag försökte somna om vilket jag även gjorde någon timma senare. Jag vet inte varför jag inte kan sova, men det är jävligt drygt och dagen har varit tung. På matten ville jag bara somna och koncentrationen blev inte mycket bättre senare. Jag har iallafall fått min nya mössa (som var lite för lång för min smak) och byggt ihop min nya lampa. Äntligen har jag lite ljus i rummet igen! Har lovat mig själv att jag ska städa idag, men jag är väldigt sugen på att springa nu istället. För annars så måste jag städa och springa sen, men det är roligare att springa. Jag vill hellre springa än att städa. Fuck. Nä, det får alltså bli min belöning efter städningen. Att springa alltså... Fast nej, frågan är om jag orkar leva överhuvudtaget idag. Usch

Uppe med tuppen

Jag vaknade halv fem imorse, både frusen och hungrig som en varg. Försökte somna om, men tror ni det gick? Icket. Så vid fem klev jag upp och sprang en halvtimma. Tror jag fått blåsor på fötterna, ont gör det iallafall. Mina nya skor som varit så bra, inte gjort ont eller något. Men, det ska väl komma någon gång. Snart ska jag bege mig mot skolan för att ha en kort mentorstid, två lektioner och sedan ett tre timmar långt hål innan den sista lektionen. Taggad? Skulle inte tro det. Jag vet inte om jag ska vara tjurig för att jag inte fick sova eller om jag ska vara nöjd med att jag redan sprungit en gång idag. Tiden rinner ju iväg. 47 dagar...

Ny favorit

Det är måndag och alla vet vad måndag innebär. Veckans värsta dag... Jag har både gått i skolan och jobbat så nu på kvällen lyxade jag till det lite med äpple och hallonkesella. Det finns nog en viss risk för att det ska bli en ny favorit - kesellan alltså. Har aldrig smakat den tidigare men den var riktigt god. Fast mat börjar bli lite jobbigt, jag undrar om jag äter för mycket eller åtminstone fyller magsäcken för mycket (jag menar, jag dricker ju hur mycket vatten som helst till mina måltider). De flesta av gångerna jag ätit börjar jag må riktigt illa. Ni vet sådär att man bara vill ligga i sin säng för att slippa känna av den där känslan av att man snart kommer spy eller att minsta lukt eller syn av mat skulle få en att kräkas upp hela maginnehållet? Nej, fyfan, tror jag gick över gränsen. Sorry, jag ska sluta vara äcklig och gå och lägga mig och läsa Vilda Gröna Ögon istället. Hoppas ni haft en fin måndag. Puss

4. En person du ser upp till

Nå, jag skulle ju försöka slänga upp ett inlägg från den här listan varje dag, men igår blev det inget. Jag satt faktiskt och skrev och suddade ut några gånger just för att jag inte riktigt kan få ihop detta särskilt bra. Jag kan inte peka ut en specifik person som jag ser upp till men det är faktiskt rätt ofta jag kan beundra folks styrka och det dom gör. Det finns vissa egenskaper/''typer'' jag tycker är fina, så jag tror att jag gör en liten lista här istället:
 
  • Folk som har ett mål och vet vad de vill och fortsätter kämpa för det. Hobby, plugg eller annat. Det är coolt.
  • Folk som klarar av att le trots livets motgångar. Det är något alla borde lära sig, för det blir inte bättre om man bara sitter och inte ens försöker. Självklart är det även okej att vara ledsen ibland, men att tro på framtiden är viktigt.
  • Folk som står upp för sina åsikter och inte viker sig pågrund av något rädsla för konflikt eller utanförskap. Jag tycker att det är otroligt viktigt att våga säga ifrån om man tycker att något är fel eller att överhuvudtaget argumentera och tycka till om saker. Världen blir så färglös om folk inte skulle tycka olika. Tyvärr är allt för många rädda för att faktiskt stå upp för sin åsikt vilket gör vissa personer lite falska.
 
Där har ni tre grejer iallafall och det får duga. Hoppas ni förstår vad jag menar. :)

Tidsfördriv

Bok du läste: Vilda gröna ögon, men den har jag inte läst färdigt ännu.
Personen du fick mail av: Oj, jag vet inte? Kan det ha varit när jag återställde mitt google-konto eller något?
Personen du fick brev av: Lönespes eller vad det nu heter? Men det räknas väl inte riktigt som ett ''brev''. Annars var det nog väldigt många år sedan jag fick ett riktigt brev och vem det nu var från, har jag ingen aning om.
Personen du fick sms av: Jobb!
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Min familj är ju ganska utspridd. Ska jag dessutom räkna med hela min familj, då pappa fortfarande levde, så kan jag bara tala om att det var väldigt många år sedan och inget speciellt på den tiden så att jag skulle lagt det på minnet.
Vad har du gjort idag: Vaknat, spela the sims, tänkt tanken på att städa(eftersom det är tanken som räknas), åkt till Laisvall och sedan hem igen.
Var det kul: Kul och kul, nej, men det känns bra att ha hälsat på farfar.
Hur tidigt stiger du upp: På veckorna kliver jag upp klockan sju de dagar jag har sovmorgon och klockan sex de andra.
Gillar du att slåss: Det beror väl på vad ni menar att slåss. Om det är på skoj är det roligt fastän jag oftast är rätt så underlägsen.
Vad ska du göra ikväll: Tanken är väl att springa, men just nu mår jag lite illa.
Är du seriös: Nja, jag är väl som alla andra att det beror på situationen. Jag kan vara riktigt seriös men också väldigt oseriös.
Vad är du allergisk mot: Trädamm.
Var har du ont: Jag har inte ont någonstans just nu, men jag mår illa, precis som det blir om man äter fel saker. Att jag aldrig lär mig.
Använder du hårspray: Om det behövs ja.
Kan du stå på händer: Jag kunde stå på händer under vatten iallafall, eftersom det är en sådan konst. ;)
Favoritserie: Jag kollar typ aldrig på tv annat än när jag springer så jag har nog faktiskt ingen favoritserie. Inte någon tidningsserie heller.
Salt eller socker: Salt.
Gillar du ketchup: Gillar inte alla ketchup? Till pasta är det iallafall gott. Och till mycket annat. Höhö.
Är du glad nu: Varken eller skulle jag säga.
Var du glad igår: Igår hade jag till största delen inte någon bra dag överhuvudtaget.
Känner du någon som jobbar på sjukhus: Det gör jag förmodligen.
Vad dansar du till: Nu börjar jag tänka på alla kvällar i nian då jag och mina tjejer lyssnade på massa fjantig musik på full volym och hoppade runt i mitt rum. Men vad fan, nu dansar vi ju aldrig längre.
Stockholm är: Ganska okänt för mig.
Göteborg är: En väldigt fin stad med världens härligaste dialekt.
Kan du sjunga: Skulle inte tro det va.
Mer värt än guld: Saffran?
Spaghetti eller makaroner: Spaghetti. Fast jag äter inte speciellt mycket pasta.
Ett land jag helst vill besöka: Italien låter fint. Men jag skulle nog kunna åka vart som helst bara för att se mig om.
Ska bli skoj: Just nu har jag nog inga speciella planer som jag vet kommer bli ''skoj''.
Ska inte bli skoj: Jag försöker att inte tänka på negativa saker i framtiden, men jag ser absolut inte framemot julen.
Sparar till: Sparar inte till något speciellt alls.
Väntar på: Att jag ska kunna fly härifrån? Nej, men just nu väntar jag på att mitt illamående ska gå över.
Pålägg som gäller: Jag äter sällan bröd.
Dagens dryck: Kaffe och vatten

Farsdag

 
Idag har jag gjort något som jag inte gjort på väldigt, väldigt länge. Jag och mamma åkte till Laisvall och hälsade på min gamla farfar. Det är många år sedan jag var där. När pappa fortfarande levde brukade vi åka och hälsa på där ganska ofta, men sen när pappa dog så har det liksom inte blivit något. Och han är gammal, min farfar. Jag tyckte det kändes så skumt på hemvändarhelgen i Jutis förra sommaren. Då hade farfar frågat min faster hur jag såg ut och så fick hon peka på mig och säga ''Det där är Helena.''. Det känns iallafall bra att ha varit och hälsat på där även fast det kändes väldigt konstigt först. Dessutom visste han nog att jag var jag. Han sa att jag hade blivit så stor. Det är nog första gången jag har fått höra att jag är stor. ;) När vi åkte tillbaka till Arjeplog tände vi ett ljus på min pappas grav. Så, det var farsdag för mig. Visst är det väl en ganska fin tanke att fira alla pappor, fastän jag inte har någon vid liv att fira. Grattis på farsdag iallafall! ♥
 
Jag hittade en söt bild i vardagsrummet i huset i Laisvall på min pappa och faster. Älskar gamla foton.

Plocka päron!


Skumt

Jag drömde en jävligt konstig dröm i natt. Som de allra flesta andra drömmarna så var den inte speciellt sammanhängande alls. Jag tror att jag gick på högstadiet. Vi, alltså, jag, mamma och Pernilla skulle flytta tillbaka till huset på renbergsgatan (huset vi bodde i innan vi flyttade till lägenhet). Det såg inte alls ut som det gjorde när vi bodde där, men inte heller som det ser ut nu. Det var bara så annorlunda. Och plötsligt, mitt i allt, så var pappa där. Han levde inte, men han hade kommit och hälsat på mig. Så jag hoppade upp i hans famn här ute på parkeringen på daghemsvägen. Visade för mina vänner att han var tillbaka och konstigt nog så kunde även de se honom. Den här drömmen var dock inte som alla andra drömmar jag haft om de nära som dött. Jag var inte ledsen som jag brukar, det var ingen sån där ångestfylld mardröm där jag grät och skrek till honom att han inte fick lämna mig igen. Han var bara där ett tag och jag var bara så glad över att han kommit. När han sedan skulle tillbaka där han nu hörde hemma så lät jag honom gå. Jag gick in igen och lät förmodligen allt bara fortsätta som vanligt. Jag har tänkt på det där, vad händer egentligen när man dör? Jag har slutat tro på spöken, eller vad man nu ska kalla det. Men samtidigt, hur kan allt ta slut bara för att man dör? Det borde väl betyda att vi inte är något, att vi bara är maskiner. Det kanske är så det är. Men isåfall finns det väl ingen mening med det vi gör överhuvudtaget om vi inte är något? Äh, inte vet jag. Det var skumt iallafall.
 

3. Dina kompisar

Det känns som att det var några år sedan man faktiskt listade sina vänner. Ingen nämd, ingen glömd - det känns bättre. För vilka är det som räknas till ens kompisar då? De man umgås med, sina nära eller de man är kompis med? Det känns lite löjligt om man ska välja ut sina vänner sådär... Men för att inte vara allt för tråkig så slänger jag upp lite söta bilder på mig och några av mina kompisar.

51 dagar

Godmorgon.
Jag har nyss haft min frukost på avkylning. Jag skulle tina upp lite bär i micron men istället så kokade dom. Min frukost är inte speciellt god och det beror på misstaget jag nämnde innan. Annars är ju fett och socker min favorit (frukt, bär och jordnötssmör). Efter att jag har ätit upp frukosten och chillat ett tag ska jag springa. Jag måste skärpa till mig, både gällande träning och mat. Det är 51 dagar kvar av året och då ska jag vara vid mitt första mål. Det känns faktiskt bra att ha satt upp ett datum. Det har jag aldrig gjort tidigare och sen har det blivit på samma sätt varje gång, att man bara struntar i det. Tänk om jag inte hade lagt av i våras? Då hade jag ju varit där för längesen. Fy skäms, gör om, gör rätt.

2. Staden du bor i

Staden jag bor i? Jag bor inte i någon stad, det är ett samhälle. En håla helt enkelt. Jag vet inte hur många som bor här egentligen, men låt mig säga - det är inte speciellt många. Jag skulle inte rekomendera någon att flytta hit. Det är vinter största delen av året och det är även den delen av året samhället är åtminstone lite levande eftersom massa biltestare kommer hit. Vad kan man säga om Arjeplog egentligen? Det är litet, folket här är rätt inskränkt, det är kallt men i vissa tillfällen faktiskt mysigt. Fastän jag inte är sådär jätte positiv till Arjeplog nu kommer det alltid att vara mitt hem och jag kommer alltid ha speciella band hit. Det är väl så med stället man kommer från?
Om något så är det ju fint här iallafall!

Ingen kommer älska dig

Hej, hej, hej!
Idag är det fredag och jag fick sluta tre timmar tidigare än vad jag egentligen skulle, vilket var extremt skönt eftersom jag mått illa typ hela dagen. Jag håller tummarna för att jag inte blir sjuk. Jag ska alldeles strax hoppa in i duschen, vilket jag borde gjort direkt dagens tur på bandet. Kan man ens säga tur? Jag är ju bara i mitt vardagsrum när jag springer, jag flyttar mig ju inte från en speciell plats.. Äh, skitsamma. Jag och Jennifer hade ju iallafall en trevlig pratstund då vi spekulerade vem en underlig man som syns lite på sidan av oss på en bild var. Vi kom inte på något säkert svar, men vi har våra tankar. På tal om den bilden så är den väldigt, väldigt ful. Jag kan ju säga en sak: tur att det är några år sedan. Jag hoppas verkligen att vi utvecklats som människor. Uhhh. - Och för att ge er lite mardrömmar inatt, här är den:
(Den mystiske mannen klippte jag dock bort)

1. Berätta om dig själv

Okej. Jag kör igång med den här listan direkt. Låt mig först säga att det känns lite ironiskt att göra ett inlägg, på min blogg, där jag ska berätta om mig själv. Jag kan väl börja med att tala om mitt namn (ifall det skulle vara så att någon missat det). Helena heter jag. Den 9 oktober 1995 kom jag till världen och sedan till mitt barndomshem som ligger fyra mil utanför Arjeplog. Just nu bor jag i Arjeplog, fastän jag var totalt inställd på att fly iväg så fort jag slutat 9an. Samhälls i Arjeplog blev mitt val och fastän jag inte gillar min hemkommun alldeles för mycket så är jag nöjd med skolan. Vad kan jag egentligen berätta om mig själv, mitt namn, ålder och hem? Jag har hört några gånger att jag har starka åsikter, att jag är smart, annorlunda, stark och rolig. Om det stämmer var ju en annan fråga.

kör väl en sån här töntig grej jag med

Okej, i brist på annat, eftersom mamma tydligen bjudit folk hit och störde min träning hehe (nej, jag kan inte träna framför folk, okej) så snodde jag en sån här lista av Hanna. Vi får väl se om jag gör klart den, tycker ofta det är lite lustiga saker och förmodligen sånt som redan står här.. Meeen...
 
1. Berätta om dig själv
2. Staden du bor i
3. Dina kompisar
4. En person du ser upp till
5. En bild på dig för 1 år sedan
6. Bloggarna du läser
7. Vem är den roligaste du vet?
8. Bild på din garderob
9. I din väska finns...?
10. Hur ser din framtid ut?
11. En bild på någon du saknar
12. En bild på ditt rum som det ser ut just nu
13. Ett kort någon annan tagit på dig
14. Din högst dröm
15. En person/kändis du önskar att du träffat
16. Detta gör jag på helgerna
17. Hit vill jag åka innan jag dör
18. Här handlar jag helst
19. En vän som bor långt ifrån
20. Bild på det du köpte senast
21. Favorit ställe
22. En tv-serie du älskar
23. Ditt favorit nagelack
24. Ett kort på din data
25. Detta är jag beroende av
26. Något du vill ha just nu
27. Ditt framtida bröllop
28. Bild på sminket du brukar använda
29. Detta åt jag till frukost
30. Fem bra saker som hänt under dessa 30 dagar

De lyser

Idag kom mina nya löparskor! Känns som en välbehövlig uppdatering. Mina gamla har jag faktiskt haft sedan 2006, så åldern på dom känns inte riktigt rätt och fastän det låter konstigt, så hade jag större fötter på den tiden, vilket ger inte-så-fina-blåsor. Jag vet inte heller om det var dom jag fick ont av heller eller om det var något annat knas med mina fötter. Tycker det får ta och vara bra med mig nu. Orkar inte gå runt och vara seg, ha ont i ryggen och fötter och så vidare. Det krävs nog en skärpning med mig. Jag tror att jag måste skriva en måste-lista eller något, så att jag slipper störa mig på det jag gör. Ett köpstopp måste jag sätta. Inte för att jag egentligen slösar pengar på onödiga saker, men det har blivit en hel del ''nödvändiga'' inköp på den senaste tiden och även det kostar pengar. Skorna hade dock ett helt-okej-pris, 799;- gick dom på. Nu inväntar jag min mössa också och där ryker 199;-. Uh, jag gillar inte pengar. Önskar att de inte ens existerade.. Nu ska jag chilla lite och sen springa jävel. Pusss

dålig dag

Jag tror att jag varit med om den långsammaste natten någonsin. Så, natten till idag kunde jag inte sova. Om det var det eller något annat som resulterade i min trötthet idag vet jag inte. Men jag har varit så borta och så seg hela dagen. Jag kunde inte stanna kvar i skolan utan gick hem och la mig i mammas säng. Det är väl vad jag har gjort hela dagen. Legat i sängen och verkligen inte orkat göra något annat. Jag hoppas att dagen imorgon är bättre och att jag iallafall orkar tänka lite, inte vara nära på att springa in i skolans glasdörrar så fort jag rör mig utanför klassrummet. Nej, usch. Idag är inte min dag.

Hej skola och hej vinter

Nu känns det som att det är vinter på riktigt. 11 minusgrader säger termometern. Jag frös lite om mina stackars öron när jag var liten men annars var det förjävligt varmt. Jag ångrar inte de tusenlappar jag la ner på min jacka en sekund, den var så värd pengarna. Bor man på ett så kallt ställe som Arjeplog är det skönt att ha en jacka som duger för att vara ute. Jag kan ju även säga att de nya vantarna jag fick av Irma kom vid rätt tillfälle (mamma hämtade de igår). Jag hade ett par jätte fina förut, mina favoritvantar, de var röda och svarta. Dagen jag var så duktig och tvättade dom så att de blev små som skalbaggar och hårda som sten kom ju också så klart. Jag tror att jag ska låta mamma tvätta mina stickade vantar i framtiden.. Men vinter? Nej, jag vill inte ha det nu. Jag gillar bar mark mer och att kunna gå ut utan att förfrysa händer eller öron. Nu är det bara att vänja sig, för i Arjeplog är det vinter ett halvår. Jag längtar så mycket tills jag gått ut skolan och kan flytta och börja om på nytt. Den mesta av tiden gillar jag faktiskt inte Arjeplog. Usch. Snart ska jag bege mig till skolan för första dagen efter lovet. Till min stora besvikelse så har vi inte fått något nytt schema så det är bara för mig att fortsätta komma på ett tidsfördriv till alla mina feta hål (ligga i sängen och slöa tillexempel). Jag saknar schemat vi hade i ettan, utan några schemakrockar eller dryga hål. Tydligen är det ju så på min skola, att i ettan har man inga schemakrockar men i tvåan och trean så kan man räkna med det. Självklart förstår jag att det är svårt att få bra scheman till alla, men det är så jävla drygt att tillexempel ha två lektioner, tre timmarshål och på slutet en schemakrock. Om allt bara flöt på så skulle jag sluta sjukt tidigt dessa dagar. Efter jul hoppas jag verkligen på ett nytt schema. Gillar inte det här alls.
 
Vilket negativt inlägg. Morgonhumör i mitt hjärta alltså.

Måndag

Då jag rubbar mina rutiner går det inte bra. En natt med skype förstörde lovets goda sovvanor och sen har det bara gått utför med mina så jävla bra vanor. Min fot jävlas igen och dagens försök till att springa gick inte alls bra. Jag har iallafall tagit tummen ur röven och beställt ett par nya löparskor eftersom det var välbehövligt. Idag är det sista lovdagen. Skönt att vara ledig en extra dag. Det jag borde göra är att städa, jag mår seriöst psykiskt dåligt av att vara i mitt egna rum. Vart är orken?

Min dag

Det här är vad jag har gjort idag (förutom att springa, laga mat och handlat godis inför morgondagen)... Vilket liv

Ryssfemma

Idag har jag bjudit min ryska vän vid namn Lada på lunch. Det blev tacos för hela slanten. Som utbyte hade hon med sig ryskt godis, vilket på sätt och vis var lite taskigt eftersom hon VET att jag inte får äta godis. Men vad fan. Min mamma verkade iallafall nöjd och skulle självklart fota påsen som om det vore revolutionerande. Ibland blir jag lite irriterad på mamma och hennes kamera, för hon ska verkligen ta kort på ALLT. Dock minns jag inte senast hon fick för sig att ta kort på mig vid exempelvis matbordet och det är skönt att hon låter mig vara. Men ni vet, ibland hakar man bara upp sig på saker och när kameran åker upp så vill man bara skrika åt den där saken att bara lägga ner. Jag kände iallafall att jag inte ville vara sämre och tog en bild på den där påsen som är såååå speciell med min mobil. Jag vet inte ens varför, för jag stör mig på att jag tar kort på massa ätbara saker bara för att. Det är som ett beroende att bara plocka upp den där mobilkameran ibland fastän motivet är totalt ointressant. Jag ska iallafall sluta hata, det leder ingen vart. Mamma får ju massa beröm för hennes bilder och det är ju jätte roligt för henne. Jätte roligt att hon bara gillar att trycka på knappen, aldrig tar bort blixten eller tänker i förväg på hur resultatet ska bli. Jääätte roligt för henne. Nej, jag skojar bara. Jag tycker om henne, ibland iallafall.

RSS 2.0
Bloggare