Nu är julen slut

Skriv inläggstext 

Julen är "redan" över. Vi påbörjade den med uppesittarkväll på mammas initiativ. Jag glömde dock bort att vi inte har några TV-kanaler i läggan  (eller jo, vi har typ ettan men det brusar bara) så till en början castade vi från appen men sedan laggade det ihop och vi gav upp. När vi senare kollade upp våra lotter hade vi så klart inte vunnit ett jota. Trist, jag hade gärna blivit miljonär så jag kan köpa en lägenhet. (Vad ska ens min strävan bli när jag tillslut köpt en bostad?)


Igår var det julafton som faktiskt firades med ett barn och fler än jag, mamma och Pernilla. Det var kul men sedan blir man ju trött så inåt helvete. Alltså visst, jag kan väl hålla med om att julen är mysig trots att jag är grinchen men den är rätt krystad också, titta på tv och äta massa mat, överkonsumera och köpa julklappar i sista minuten. Men vad skulle man annars göra? Det känns ju lite trist att inte "göra som alla andra" och bojkotta julen för vad fan ska man göra då? Det finns ju knappast någon som skulle gå med på att hänga i soffan på självaste julafton.

Imorgon ska jag jobba så jag missar första dagen på mellandagsrean vilket gör mig lite ledsen för jag har fått presentkort på lush och skulle gärna fynda. Men jag ska jobba istället och det är väl lika bra att tjäna pengar istället för att spendera. Jösses vad fattigt början på 2017 kommer bli för min del. Det känns lite läskigt. Inte för att man har det fett när man lever på CSN men man klarar sig åtminstone. Undrar liksom hur jag ska hinna plugga OCH försörja mig samtidigt. Måste ju klara den förbannade anatomitentan nu för att få fortsätta till hösten. Dessutom ska jag läsa en kvällskurs utöver detta. Andra halvan av VT17 blir dock "ledig" - dvs. jag KAN jobba eller åka bort bäst fan jag vill (så länge någon tar hand om katterna). 


Fyfan vad jag är bra

Det hände en sjuk grej i veckan: Jag fick tentaresultatet från mikrobiologin som jag skrev i lördags och vet ni vad? JAG KLARADE DEN! Jag var helt säker på att jag hade kuggat för det var verkligen inte mina frågor som kom, dessutom fick jag ju läsa in allt under praktikveckorna eftersom jag pluggade anatomi under kursens gång och därav inte skrev tentan under ordinarie tid. Men ändå så klarade jag den. 


När jag får godkänt på saker känns det lite trist att jag ska ha uppehåll i vår, samtidig som det kommer bli skönt. Jag är liksom fascinerad över mig själv över att T2 gått så bra trots att jag varit helt slut och nojig på grund av att T1 inte gick så bra. Jag menar, i detta nuet har jag kuggat den där förbannade 11hp tentan i anatomi. Men jag tänker inte ge upp för det, det är kanske det dummaste jag kan göra. Att tillåta sig själv att misslyckas utan att bryta ihop totalt gör en bara starkare som person och visar antagligen att ens självkänsla inte bara ligger hos ens prestationer fastän man blir sjukt ledsen stundvis över att man inte lyckas. De enda man får höra om är ju de som det går så bra för, vilket gör att man går runt i en tro om att man verkligen ÄR sämst. Det är inget fel i att misslyckas, och det säger ingenting om huruvida man kommer bli bra eller dålig i sitt framtida yrke. Så, jag är pepp igen och håller tummarna för att sluttentan går bra fastän den i T1 var rent förjävlig med otydliga frågor och konstiga rättningar. Många i klassen kunde överklaga den och få fler poäng vilket bara visar på hur fruktansvärt dåliga lärarna är på att rätta. Någonstans har ju jag en tillit till lärarna och tar förgivet att de rättar ordentligt och att det i princip ska vara omöjligt att överklaga och få mer poäng. Det ska vara i yttersta undantagsfall och knappt då ska det vara möjligt. Men icke sa nicke, det verkar vara rätt simpelt på vissa delar på sjuksköterskeprogrammet.

Imorgon är det jul och i år firar jag i Uppsala. Mamma och syster är på besök och det hela började vi med avloppskrångel. Under den tiden jag bott i en av studentstadens lägenheter har det ta mig fan alltid varit något fel på det som de ska fixas. I våras borrades det för fiber och sedan kom hantverkarna tillbaka typ 8 veckor senare för att något blivit fel. I veckan har de stamspolat och uppenbarligen blev det inte så bra. Igårkväll kom de med massor med slangar och idag fick de komma igen men nu verkar det vara gjort ordentligt. När allt sådant var klart passade jag på att slå in julklappar och sedan ska det göras julgodis och sedan ska vi spela bingolotto. Förutom julfirande kommer mitt "jullov" gå åt till jobb och plugg. Men det känns ok, jag måste ju försörja mig under studieuppehållet.



Sjukis

Fjärde veckan på praktiken har gått och jag har legat hemma halva. Fans jävla helvete att jag lyckades bli sjuk igen. För en gångs skull trodde jag faktiskt att jag hade gjort bort förkylningen som gick då jag var sjuk förra gången. Men icke sa nicke. Tydligen ska jag ju vara sjuk hela tiden, framförallt när det är dags för tenta. Men sånt är livet. Jag tänker ju ofta på hur mycket enklare det var på grundskolan och gymnasiet gällande att skjuta upp prov. Tentor får man ju bara skriva vissa datum och passar det sig inte får man vänta länge till nästa. Förhoppningsvis klarar jag av att ta mig till tentalokalen och sitta där, men hjärnan har ju inte varit på topp den här veckan. Men sånt är livet, det får gå som det går.


Det finns inga ord som kan beskriva hur skönt det ska bli med ett studieuppehåll. Den senaste tiden har jag varit så himla förvirrad över allt plugg och allt runt om kring. Tidigare var jag nog nervös och rädd inför att kanske tvingas att ta studieuppehåll men nu känns det bra. Visst är jag fortfarande orolig till att det kanske skulle kunna leda till att jag ger upp, men jag älskar verkligen den här utbildningen när man får vara ute i verksamheter och se en del av vad framtiden kan ge. Att sitta i skolan och läsa böcker är inte alls samma sak, saker funkar inte alltid så som de ska i teorin och det är en helt annan sak att ge en injektion i en låtsatsmuskel än vad det är i en riktig. 

Men ja, det är ju klart att det är bekvämt att jobba och tjäna pengar. Att plugga och leva på lånade pengar är rätt drygt. Dessutom känns ju hela den här studentgrejen som ett låtsatsliv. Visst kämpar vi framåt mot en examen men det är liksom inte det man ser när man väl identifierar sig som en student. Jag har himla svårt att se mig själv som en sjuksköterska och när jag tänker på att det är det jag utbildar mig till känns det lite läskigt. Är jag verkligen så seriös? Dessutom känns det så långt bort, trots att det bara är 2,5 år kvar till examen om allt går som det ska. 


Vana

Klockan är överdrivet tidigt. Om 3 minuter kommer min första buss. Jag fryser och helst av allt hade jag legat kvar i sängen. Igår däckade jag redan vid 21, så jag antar att min kropp börjar säga ifrån mot den lilla lilla sömn jag fått föregående nätter. Jag tror egentligen att kroppen kan vänja sig vid de flesta dygnsrytmer även om jag också köper teorin om att det finns morgonmänniskor likväl som kvällmänniskor och nattugglor. Det som är synd med mina trötta kvällar som kommit på senaste är att jag borde få effektivt plugg gjort. Om cirka 2 veckor har jag tenta i mikrobiologi och det är tyvärr inte det lättaste ämnet vi sysslat med. Det är svårt, massvis med konstiga ord som inte går att uttala om de bakterier och virus och allt annat. Gramfärging och vad de leder till, symtom och inkubationstid. Men de latinska namnen är ändå värre. Mitt fokus just nu är egentligen bara praktiken för när man väl kommit hem så är man så trött.


RSS 2.0
Bloggare