Tillbaka till verkligheten

Skriv inläggstext 

Igår kom jag hem från Prag och idag återvände jag till min nya vardag som består av jobb. Det känns sisådär. Hade gärna chillat ett par dagar till och sluppit sådana tidiga mornar som det blir när man börjar klockan 7. Men det är bara att bita ihop, så är ju livet. Och framtiden. Studietiden där "tidigt" innebär 8.15 kommer ju bara vara ett tag. Men det värsta är egentligen inte att gå upp tidigt, utan att man är så jävla trött när man väl slutar jobbet så det är inte direkt som att man orkar leva något jävla carpe diem liv utan det jag allra helst vill göra efter jobbet är att lägga mig under täcket och spela mobilspel. Ni vet sådär att man helt plötsligt stiger upp från vilan och chockeras över hur mycket klockan är och så måste man helt plötsligt gå och lägga sig och sedan börjar det om. Ekorrhjulet. Eller säger man ens så? Hamsterhjulet? Ekorrhjulet? Det är bedrövligt hur uttrycket än ter sig. 


Prag kan jag dock åka tillbaka till i framtiden. Tyvärr mådde jag dåligt hela resan så jag kunde inte riktigt uppskatta allt till fullo. Eller snarare mycket lite. Under lördagkvällen stannade jag inne på hotellet och tyckte synd om mig själv medan de andra var ute och lyxade till det på en vad jag fick höra nice bar med goda drinkar. I mitt tillstånd hade det inte spelat någon roll. Drack knappt någon alkohol alls under hela resan vilket gör mig imponerad eftersom man ska dricka öl i Prag. Första kvällen mådde jag hyfsat, men det tog slut när vi hamnade på en pub som verkligen inte var ett turistställe. Ägaren till puben kunde knappt ett ord engelska och kvittot fick man i form av en papperslapp med några streck på vilka symboliserade antalet öl man köpt. Ett missförstånd uppstod också när ägaren tog mitt glas och sa något på tjeckiska och plötsligt kom med en ny öl. Och jag mådde så jävla dåligt och det blev liksom bara värre och värre. Vet inte om all cigarettrök gjorde det värre eller om jag bara inbillar mig eftersom rök luktar skit. Tillslut kom jag därifrån iallafall. Vi missade den där coola klockan med en minut flera gånger, varje gång vi kom till torget var klockan något.59 utan att vi ens tänkt kolla på klockan, men såklart var vi på fel sida av torget när showen väl började. Så jag har fortfarande inte en aning om hur spektakulär den är. Skelettkyrkan hann jag inte heller med (vilket min mage antagligen inte heller orkat med, hehe). Så weekend där igen vore inte onödig.

Tack och hej leverpastej 


Studieuppehåll

Skriv inläggstext 

Mitt studieuppehåll är nu igång, så den här veckan har jag jobbat. Det har varit förvånansvärt enkelt. Eftersom jag inte tycker om mitt nuvarande jobb supermycket har jag gruvat mig men jag är lättad över hur skönt jag tycker det är. I fredags försov jag mig till sluttentan så tyvärr har jag nu ytterligare en sak jag måste tenta av under uppehållet (hehe). Trodde att jag skulle kunna fokusera helt på anatomin på ssk-programmet, men saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. Jag hade förvisso ställt in mig på att tentan ändå inte skulle gå så bra, men att inte ens försöka kändes värre än att bli underkänd. Jag kom 2(!!) minuter försent till andra insläppet på tentan och detta för att bussen var försenat. Jag stressade som fan hemma, åt ingenting och dessutom sprang jag från busshållsplatsen när den väl var där men lyckades ändå inte. Läkemedelsräkningen lyckades jag med på lördagen iallafall och det var jävligt skönt. Räknade om allt typ tusen gånger men det är ju så lätt att råka göra ett litet slarvfel, precis som förra gången, och med ett litet slarvfel kuggar man. Det är ju dock rimligt när det gäller läkemedel. Slarvfel på papper kanske inte är en biggie men på riktigt kan det gå riktigt illa.


Älskar peppen som slår mig ibland. Jag undrar om den kommer dö ut när kvällskursen och anatomiplugget drar igång. Anatomin känns lite som matten på gymnasiet. Att min hjärna har en spärr som säger att jag är helt dum i huvudet. Men vafan, det har ju gått bra på termin 2 så jag förstår inte vad jag bölar om. Det enda jag måste göra där är några små kompletteringar på en uppgift och sedan sluttentan som jag försov mig till. Vem fan har ens sagt att livet ska vara enkelt? Varför är jag en sån tönt..


Korkad

Nu jävlar gäller det (egentligen). Imorgon är det sluttenta för termin 2 och eh, ja, ett godkänt? Som jag skrivit typ tusen gånger tidigare så har jag inte mer hopp nu än innan. Och bara mitt antagande om att kugga hjälper inte direkt till i plugget. Fine, det är klart att jag kan någonting, men knappast tillräckligt. Dessutom är det ju så jävla otydligt. Mitt tips till alla som vill bli sjuksköterskor är att inte läsa i Uppsala, jag hade verkligen önskat mig att ha hela delkurser där man gör en sak åt gången trots att vi såklart också har vissa grejer som är bra i Uppsala. Dock kan jag verkligen avundas SSK-studenter som till exempel får ha en kurs där man bara läser farmakologi, en kurs där man bara läser något annat och så vidare. Det har ju varit så på anatomin och mikrobiologin och det är så jävla mycket enklare att plugga till det trots att ämnena i sig är svårare än det vi gör nu, men den här blandningen gör mig så förvirrad och opepp och icke produktiv.
 
Jag sitter mest och fantiserar om Prag nu, googlar på restaurang tips och så vidare. Att dra iväg är typ allt jag vill just nu. Jag har två underbara veckor att se framemot efter helgens tentor fastän jag måste jobba massor på ett jobb jag inte ens trivs på. Men att för åtminstone några dagar inte ha plugg som förföljer mig ska bli så jävla skönt. När kvällskursen och anatomin drar igång igen blir det dock stressigt. Jag kommer ju faktiskt att plugga 100% då iom. anatomin + kvällskursen. Eller det kanske till och med blir 150%? Som grädde på moset måste jag ju försörja mig också. Men så kan det gå om man kuggar och måste göra om. Så ytterligare ett tips är ju att inte kugga tentorna. Gör inte som jag under anatomikursen det vill säga ta på sig massa skitgöra och sedan inte prestera bra varken på det eller i plugget. Försök hitta bra pluggkompisar också. Jag vet att det kan vara svårt i början men det kan vara så jävla nyttigt. Sedan är det ju förstås svårt att hitta människor som man pluggar bra tillsammans med. Samma folk som man gillar att hänga med på övrig tid är ju faktiskt inte automatiskt personer som man funkar ihop med i studierna.
 
Usch, jag är arg på mig själv. Inte för att det hjälper mig på något sätt men jag kan ändå känna att vafan: Varför skärpte jag inte till mig? Men det var svårt att gå från ett i princip arbetslöst liv där jag inte gjorde något vettigt alls och hade sömnproblem och gud vad synd om mig det var, hehe. Det jag tänker är att det hade varit betydligt enklare att gå från ett strukturerat liv till att börja plugga. Och visst, att kugga en gång är ju helt okej även om det alltid är drygt att kugga och så måste man plugga till samma sak igen, men de flesta misslyckas ju någon gång. Men TRE gånger?
 
Är jag på riktigt korkad eller vad är problemet? Jag vet att jag inte är korkad. Felet jag gjorde när kursen faktiskt gick var ju att jag levde i ett evigt flummande. Felet jag gjorde andra gången var att jag jobbade och var trött och varken hade tid eller ork till att plugga ordentligt. Jag borde ha jobbat mindre, men pengar är ju nice och behövligt. Det senaste felet var antagligen att jag kom igång alldeles för sent. Inte för att det hjälper nu. Det som är svårt nu är ju den där korkad-spärren i hjärnan gällande kursen. Samt att jag måste försörja mig. Men antagligen mest min egen tro på att jag är dum i huvudet.

Ångestfylld bokning

Jag har velat resa sedan typ föralltid. Har väl aldrig känt mig i behov av att dra iväg i ett år för att hitta mig själv men en weekend vore nice och så någon charterresa till värmen och så vidare.


Och äntligen! Igår bokade vi en weekend till Prag. Slagge bokade flyg och jag bokade hotell. Visst låter det härligt? Precis efter att Slagge skickade iväg bokningen av flygbiljetterna skickade jag iväg hotellbokningen. Precis när jag känner den där "gud så kul det här kommer bli"-glädjen så säger hon: Oj...
Vaaaa? 
"Oj..... Jag tror att jag har gjort något jätte dumt"

VADÅ???

Problemet med hela den här weekendresan var nu att vi hade bokat olika datum. Jag bokade hotell fredag-söndag och hon bokade flyg söndag-måndag  (fantastiskt att åka till Prag en söndag och hem en måndag, men ja saker kan bli tokiga) och vi valde att inte ha ombokningsbara biljetter på grund av att det var dyrt och ingen av oss skulle ju bli sjuka eller någonting.

I ångesten anda funderade jag på att boka nya biljetter direkt. Som tur var så hände aldrig detta, men en våg av ångest sköljde över idag när jag tänkte på att de biljetterna jag kollade på gick till Riga (vi funderade på att åka dit först).

Trots tårar och diverse försök så gick dock inte vara biljetter att ändra på. Ikväll bokade jag iallafall enkelbiljetter dit på fredagen och så åker vi hem måndagen. Jag hade sådan jävla ångest när jag skickade iväg bokningen. Såg framför mig att när jag väl bokat så skulle jag få en bekräftelse på ett helt random datum. Men det blev rätt och vi kommer oss iväg. Vi kastar förvisso 500 spänn i sjön och måste fixa boende för ytterligare en natt, men sagan fick åtminstone ett lyckligt slut. 

Nu håller jag tummarna för att resan blir lika minnesvärd som alla omständigheter runt om kring. För bokningen gick fan inte som den skulle.



Böcker och betyg

Jag beställde böcker förra veckan. Först hade jag typ nio i varukorgen men sedan minskade jag antalet då jag började tänka rimligt - det vill säga att jag säkert inte skulle läsa ut en enda en av dem. För två, eller tre dagar sedan gick jag och hämtade adlibris-paketet på hemköp och nu har jag redan läst ut två av fem och dessutom börjat på den tredje. Ja, alltså, anledningen till att jag ens är vaken nu är på grund av böckerna. Och antagligen är det därför jag skriver här också. För att jag är lite chockad över mitt beteende. Imponerad. Jag tänker så ofta att jag borde börja läsa böcker för det gillade jag åtminstone en gång i tiden och så blir man smart och ja ni vet, massa sådana argument. Problemet är ju bara att jag aldrig lyckas komma igång med alla bli-vettig-projekt. Nu har jag helt plötsligt lyckats läsa två böcker av de jag köpte på bara några dagar! Jag har till och med läst istället för att titta på den tredje säsongen av skam? Undrar helt ärligt talat hur böcker kan verka mer intressant än en egentlig skruttserie. 


Att klockan redan blivit fyra är dock ingenting som imponerar mig speciellt mycket. Inte ens det faktum att det beror på att jag varit helt uppslukad av läsningen. Det är ju en dag imorn å. Och jag borde plugga. Jag borde strukturera upp plugget inför tentan. Men samtidigt har jag en känsla av att jag liksom förväntar mig ett underkänt på sluttentan. För vet ni vad? Sluttentorna är riktigt konstiga. Jag minns hur jag tyckte att den i termin ett gick rätt bra när jag lämnade tentasalen och att det där mailet som trillade in med ett U gjorde mig riktigt ledsen. För det var en enkel tenta och jag borde ha klarat den - egentligen. Så nu kan man ju undra, vad är problemet med sluttentan då? Jo, frågorna är otydliga. Rättningen är fruktansvärt dålig. 

Att överklaga tentor och sedan få rätt är någonting som bör vara omöjligt. Alltså, jag ska inte kunna överklaga en tenta och då ens få ett sketet litet poäng till. Rättningen ska vara rätt. 

Den förra sluttentan var det många kurser som överklagade. Ibland lyckades de till och med komma över gränsen så att de fick ett G istället för ett U. Rimligt? Nej, snarare skrämmande. 

När jag fick höra talas om det så granskade jag min egen tenta när jag väl hämtat ut den. Det saknades inte speciellt många poäng för att jag skulle ha 70% av den totala poängen och därav även bli godkänd. Jag lyckades dock inte hitta något svar som jag skulle kunna överklaga och samtidigt behålla min stolthet så jag fick gå till omtentan istället. Då lyckades jag kamma hem 85% av den totala poängen, men den här gången hittade jag grejer som jag definitivt ansåg att jag borde ha fått poäng för, men ett G är ett G så vad spelar det för roll?

Det viktiga här handlar ju egentligen inte om huruvida tentorna blir godkända eller underkända utan snarare om att rättningen är dålig. Det känns så jävla oseriöst på ett så seriöst ställe som Uppsala Universitet. Pinsamt liksom. 

Jag menar, man vill väl kunna lita på att sina lärare gör ett bra och ärligt jobb? Att de inte gör rättningar som hastigt och lustigt kan ändras från U till G bara sådär? 

Tack och hej leverpastej nu ska jag fortsätta läsa 


RSS 2.0
Bloggare