Att stå upp för sig själv angående lön?

Varför känns det som att jag måste stå i någon slags tacksamhetsskuld över min anställning? 

 
Efter ett år på sjuksköterskeprogrammet vill jag ha bättre timlön. Jag kräver inte en massa mer men ett par kronor åtminstone. Om jag ska fortsätta på samma jobb alltså. Dessutom har jag erfarenhet. Just nu har jag samma lön som förra sommaren - 118kr/h om jag inte lägger till semesterersättning. Med den blir det väl cirka 130kr/h. 
 
Saken är den att olika arbetsgivare säger olika saker angående när en sjuksköterskestudent kan jämställas med en undersköterska. Det jag dock hört är att man läser sjuksköterskespecifika saker i T3, vilket inte en undersköterska "behöver" kunna. 
 
För min del känns det som att de vill hålla lönerna så låga som möjligt vilket blir enklare om de fortsätter kalla en vårdbiträde och inte anser att man har utbildning. Och får man inte veta lönen innan man tackar ja till ett jobb så kan man ju ha satt fast sig, men hur fan står man på sig?
 
Hjälp mig! Om ni är några här som jobbar inom vården så säg gärna vad ni har för lön, hur länge ni jobbat, om ni är vårdbiträden, undersköterskor eller sjuksköterskestudenter!!
 
Tack och bock
 
Tillägg:
Har pratat med några kompisar, varav en gått termin 2 och nu jobbar på sjukhus och tjänar 130kr/h. En annan, som gått T3 och ska jobba som sommarvikarie kommer tjäna 21000/mån. En annan kompis, som ej har utbildning i vård och jobbar på hemtjänst tjänar 110kr/h.

Kommentarer



NAMN:
SPARA UPPGIFTER

E-MAIL: (publiceras ej)

BLOGG/HEMSIDA

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen
RSS 2.0