Tid

Tid: Vad fan är det? 
 
1. Någonting jag inte riktigt har.
2. Någonting som går alldeles för fort. 
 
Inte för att jag är särskilt aktiv här numera, det är ju inte längre som när min så kallade slogan "Life as a nolifer" faktiskt stämde. Numera är tid någonting som jag känner att jag inte riktigt har. Nä, livet som en jävligt disträ student skulle passa aningen bättre.
 
Praktiken rullar på i alldeles för snabb takt och jag har så svårt att förstå hur jag verkligen ska hinna med allt som ska hinnas med. Imorse klev jag upp vid 4-tiden för att hinna förbereda det allra sista inför mittbedömningen. Den som jag kände att jag allra helst skulle slippa på grund av att jag är så jävla värdelös och inte alls hunnit göra allt vad jag bör hunnit göra under praktiken. Ta det med en nypa salt, som grädde på moset har jag PMS också. Men det är verkligen inte lätt att vara student. Det är verkligen inte lätt att veta vilka krav man ska ställa på sig själv. Vad som förväntas av en. Nä, det är inte alls lätt. Framförallt inte när man är nybörjare och en riktigt amatör, men kanske är det framförallt det som man måste tillåta sig själv att vara. Men fan vad jag hatar att känna mig dum och lost - så istället blir det pannakaka. Man vill inte fråga för mycket heller då man inte vill störa. Jaa, ni fattar. Och jag ska verkligen försöka bättra mig.
 
Som om det inte vore nog med praktiken! Mitt engagemang i studentlivet är i sitt esse den här veckan. Och då är ju frågan: "Jaha, så varför slutar jag inte bara hålla på med en massa annat utöver studierna?". Utan att börja argumentera direkt vill jag säga att jag funderat på det stundvis. Sedan kommer jag tillbaka till samma argument: Man måste tillåta sig själv att ha roligt också - inte så att det går ut över studierna till den graden att man inte klarar av dem, men tänk att sitta där som pensiönär (om jag nu hinner bli det) och så har man enbart gjort vettiga saker under hela ens livstid - det vill säga pluggat och jobbat extra för att spara pengar. Alla upplevelser och övriga erfarenheter är ju också så viktiga. 
 
Men just idag och hela veckan hade jag kunnat ge bra betalt för extra tid, för fasen vad den är dyrbar när man känner att den inte räcker till. 
 
 

20.30

Igår somande jag 20:30 med mina kläder på. Kanske inte så konstigt med tanke på hur den här veckan ser ut. Jag började praktiken på måndags vilket innebär att jag slängdes in i en miljö jag aldrig varit i tidigare och tja, det blir ju mycket med alla nya intryck. Det känns verkligen roligt att ha börjat praktiken igen men samtidigt känner jag mig genompuckad. Alltså, jag har ju aldrig jobbat på sjukhus innan och jag är ju en sån där som blir lite matt av nya miljöer. Hur som helst fick vi börja gå med undersköterskor vilket känns bra eftersom det annars, antagligen, hade känts ännu konstigare. Men som grädde på moset måste jag göra en dugga i läkemedelsräkning som kräver 100% rätt där jag jämt lyckas göra ett slarvfel, vilken har deadline på söndag. Och just det, icke att förglömma att PM:et ska vara helt klart tills på fredag och mina studiekamrater har också praktik och därav har vi inte längre likadana scheman. Inte nog med det, på fredag är det sittning och på lördag ska jag jobba garderob. Just det, mamma är på besök också. 
 
Det är en lite underlig känsla när jag i stort sett, genom hela mitt liv, har varit en riktig nolifer. Har aldrig kunna sätta mig in i det här busykvinnalivet men nu är det tydligen så. Förmodligen lugnar det ner sig tills nästa vecka men ändå. Hur fasen orkar folk ha grejer varenda jäkla dag, från morgon till kväll. Ingen tid till att bara chilla. 
 
Nåväl, dags att sätta igång.

RSS 2.0
Bloggare