Fika och frisörlek


Jag har insett en sak nu när jag har bestämt mig för att inte skriva och lägga upp bilder på min mat hela tiden - jag har verkligen inget att berätta. Mat är helt enkelt mitt liv, det jag tar kort på och det som är värt att skriva om. Och om sanningen inte är så, så har inget intressant hänt och därför tycker jag inte att det är värt att skriva värsta grejen. Sen är det himla tråkigt att skriva något ointressant om man inte ens har en ointressant bild till det. Så idag bestämde jag mig för att jag kan lägga upp bilder på min mat. Eftersom det är mitt liv.

Idag ska jag iallafall berätta om min dag. Efter skolan gick jag hem med en vän som det var längesen jag umgicks med, nämligen Amanda. Vi gjorde inte mycket alls fram tills det att Emma och Jasmin kom in i min hall och frågade om vi skulle dra till Nellys - vilket vi också gjorde. Jag och Emma åt en mycket god macka och drack cappuchino. Ger det mvg. Nam nam. Sen gick vi hem till mig och lekte frisör så numera är Emma rödhårig och jag har typ samma färg som tidigare, det ser bara lite fräschare ut och färgen är jämnare. Jag måste ju också säga att jag klippte Emma. Värsta frisörerna lekte vi. Det var skillnad den här gången när jag klippte henne. Ingen av oss var nervösa och jag vet inte om det är bra eller dåligt.

Mat i all ära.


Jag borde helt klart skaffa en dagbok. Jag har ju blivit expert på att anteckna mina ''åh-så-händelserika'' dagar. Eftersom jag i princip aldrig är utanför arjeplogs 50 skyltar överhuvudtaget är det alltid massa nytt när jag kommer till någon stad (läs Luleå). De har ju öppnat två feta godisaffärer! (Lovar att de säkert funnits i 59 år utan att jag vetat om det).. Och det är ju jätte roligt, verkligen. Speciellt när man inte äter godis längre och inte ens är sugen på det. Jag var ändå tvungen att gå in på candycorner efter att vi varit på dollarstore så jag gjorde det. Inget sötsug triggades igång. Det var bara roligt att kolla. Hehe. Sedan åkte vi till ica maxi och då gick jag till rusta och köpte lite skit och när jag var klar där övervägde jag om jag skulle gå in på candyworld eller om jag skulle gå direkt till ica. Ni kan ju gissa hur det gick. Jag gick in på candyworld och mitt gamla äckliga sötsug triggades igång. Det luktade verkligen godis där inne och jag kände mig bara tvungen att köpa lite. Och sen, finally, gick jag till ica. Efter att vi var klara på ica skjutsade mamma in mig till stan där jag strosade runt innan jag mötte Lada för att käka sushi (som vi planerat i flera månader). Det var svingott, men jag måste ändå kritisera stället lite. Det slår inte sushibiten (ställe som fanns i Boden förut där jag praoade när jag gick i 8an). Makin på sushibiten var mycket finare. På sushibar hade de dock ett större utbud. Nåja. Jag vet iallafall vad jag ska börja äta när jag är i stan bara för att det inte finns i Arjeplog. Och fan vad jag ska skriva om mat hela tiden. Det måste ju verkligen ta upp alla mina tankar. Haha.

Hertsö ghetto

Skoldagen idag måste ha varit segare än segast fastän den egentligen var kort och chill. Jag har gjort klart de uppgifter som ska vara färdiga (bortsett från tyskan men det finns alltid undantag, hehe). Jag och Emma satt kvar på skolan då vi egentligen kunnat gå hem och kämpade med det sista på vår samhällsuppgift och skrev ut den. Jag dog när jag skulle gå och hämta både min och Emmas uppgift. Först tog jag min och efter det väntade jag på Emmas. Då började det komma en jävla massa papper och då trodde jag att det var någon lärare som skrev ut instuderingsfrågor eler något. Men nej, inte det inte, när jag lyfte på papprena stod det ''Emma Andersson'' på dom och jag dog av skratt. Det var en sån typisk Emma grej att typ skriva ut 25 papper när hon bara behövt skriva ut 3. Sen lämnade vi in uppgifterna, men tror ni att det dög? Nix. Icket. Såklart. Det tog däremot inte länge att fixa till heller så vid två tiden var vi klara och fick sluta. Då stod jag på parkeringen på daghemsvägen och dog för att mina axlar gjorde så ont. Sen kom mamma tillsist och hämtade mig och så bar det bara av mot Luleå stad och Hertsö ghetto. Mer än så finns det väl inte att säga. Inte om min dag iallafall.

Vårdepression eller något annat värdelöst.


Vår och att allt ska kännas totalt meningslöst känns som rena motsatserna. Det är ju på våren när solen kommer och snön börjar smälta som man brukar vara allra gladast. Våren brukar ju till och med vara bättre än sommaren, men för att vara ärlig känns den här våren totalt meningslös. Och jag vet inte varför. Jag vet ingenting längre och det är så sjukt frustrerande. Och bara för att jag inte vet något blir allt värre för att jag känner mig så sjukt oengagerad. Jag har inte ens kunnat göra den förmodligen enklaste engelska uppgiften någonsin klar. Jag ska skriva mina egna åsikter om dagens vikthets? Det enda jag tänker är typ ''Vadå vikthets? Vadå åsikter? Alltså va?'' Jag antar att jag tappat bort min hjärna någonstans och jag hoppas att jag hittar den snart. För detta är inte okej. Men jag skulle inte heller kunna kalla mig ledsen. Bara ingenting. Bara tyst. Och det är så sjukt tråkigt.

Men slut på mitt emo-talk. Jag bestämde mig för att ta en längre springrunda idag och det gick ju bra(?) bortsett från att det blåste så mycket på vägen tillbaka och jag fick min dumma lugg i ögonen hela tiden. Nåväl, jag kan ju iallafall klappa mig själv på axeln och säga att jag var duktig som gjorde något överhuvudtaget. Typ.

Annars var skoldagen otroligt seg fastän jag bara hade tre lektioner. Jag gjorde inte ett piss och det var inte precis smart. Hann bli lite tjurig då en viss lärare inte kunde förstå att det kan komma annat än skola i vägen och fräser åt en och säger att man skulle varit där på utbildningsverkstan fastän man hade en läkartid då(vilket den människan å andra sidan skulle ha noll förståelse för ändå). Det finns ju för fan lärare som inte kan ha alla de lektioner vi egentligen ska ha pågrund av privata skäl. Borde inte lärare och elever ha lika mycket respekt för varandra? Alla har något som kommer i vägen någon gång ibland, förstår inte varför det är okej för en lärare att ha det men inte för en elev.

Sjukhus ♥

Sjukhus idag. Härligt. Eller? Nja, jag vet inte riktigt. Som tur är så hann jag inte jaga upp mig långt i förväg. Jag hade ungefär en kvart på mig att jaga upp mig och då hinner man inte stressa upp sig så himla mycket. Jag kan erkänna att det absolut inte är det roligaste jag varit med om, men det var absolut inte så hemskt som jag trodde att det skulle vara heller. Det gick så snabbt. Och å andra sidan har jag varit på sjukhus hit och dit så mycket tidigare att jag borde vara ganska härdad. Eller så är jag bara en lugn person, hehe.

Jag och mamma drog och åt på Max sen och jag tog av kaffet där eftersom det är gratis och gratis är gott. Kaffet var dock alldeles för varmt när jag fått det ur automaten så jag kunde inte dricka det. Varken jag eller mamma var sugen på att fara in till stan och då tyckte jag att vi bara kunde gå in på coop och köpa mat och sånt där (egentligen hårspray). Eftersom kaffet var alldeles för varmt lämnade jag det i bilen så att det skulle vara perfekt temperatur när vi kommit tillbaka. Nu till problemet - då vi kom tillbaka var det iskallt och det var inte för att vi var på coop länge utan för att mamma kom på att hon skulle leta någon drop-in frisör. Och så blev det också.

Jag däremot? Vad fan skulle jag göra? I Piteå, där jag typ aldrig varit tidigare och inte vet ett skit vad man kan göra? Jag gick in i några affärer men det måste ha varit bland det tråkigaste jag gjort. Jag var ju typ ensam i butikerna och jag tycker att det blir så spänd stämning då. Personalen har ju stenkoll på en och betraktar vartenda steg man tar. Tur att jag har min vän Annica i Piteå, och tur att hon slutade tidigt idag så hon hann vara med mig i cirka en halvtimma! Liite bättre än de 20 minuterna i måndags då jag bytte buss.


Tillbaka i den norrländska skogen


Resdag, verkligen en resdag. Imorse gick jag upp med tuppen klockan 6, gjorde två mackor, kollade när jag skulle ta buss från Luleå till plogen och så vidare. Kvart i 7 följde Kerstin mig till bussen och redan då började jag bli stressad. Biljettautomaten som jag skulle köpa biljett från funkade inte och på det där stället där man kan köpa biljett var dom så satans sega, förmodligen ett försök till att stressa ner folket men det funkade inte riktigt på mig eftersom min buss skulle gå om 3 minuter. Men jag hann! Uppstessad på Arlanda lyckades jag virra bort mig lite, så jag kan kalla min stund på Arlanda för träningspass för jag blev så himla arg, stressad och ledsen(hade helst bara suttit mig i ett hörn och grinat och väntat på att mamma skulle komma och hämta mig, vilket hon å andra sidan inte skulle gjort, men iallafall). Men jag tog mig på planet trots allt, och jag lyckades ta mig hela vägen till Arjeplog. När jag satt på Arjeplogs busstation var jag däremot inte alls lika tuff. Hungrig, pissnödig och allmänt tjurig. Sen så blåste det som fan och där kom jag med min vårjacka och mina tunga väskor. Det enda jag kunde trösta mig med var att det blåste 10 ggr värre i Luleå och Piteå än i Arjeplog, men då var jag inte lika hungrig. Och Annica kom ju faktiskt och höll mig i sällskap de 20 minuterna jag var i Piteå. Nåja, bortsett från att jag är rätt deprimerad över att vara hemma igen måste jag ju säga att det är liite skönt. Men kvällens plan sprack eftersom det är så halkigt och blåsigt. Fuck.

Födelsedagar och nostalgi


Idag är det en vanlig dag men inga vanliga födelsedagar. Min största storasyster fyller hela 30(!!!!) år idag och lilla Hedvig har blivit 1 år. Det känns som att det var igår Kerstin fyllde 18, men i år är det ju tamefan Pernillas tur. Det är galet hur snabbt tiden går. Snart sitter jag i rullstol och när jag fyllde 14 tänkte jag i samma banor, att jag inte ville bli äldre. Men jag känner mig inte äldre, så det tror jag inte att min syster gör. Hon kommer alltid vara typ 18 och jag kommer alltid vara en liten skit för henne, allt kan ju inte förändras bara för att tiderna förändras.

Så idag skulle det fixas och donas till dagens kalas från det att jag vaknade. Vispa grädde, söva bäbis och så vidare. Sedan var det kalas som gällde. Hedvig var finast i sin kart-klänning och maten var superb. Mer vet jag inte om det finns att säga om just det, bortsett från att jag bara har några kassa mobilbilder då Hedvig satt med massor av ballonger. Jag fick fan systemkamera-ångest. Jag borde nog satsa på en ny systemkamera även fast min mobilkamera är rätt bra(för att vara en mobil - inse det dumjävel) eller börja använda min käraste kompaktkamera. Jag tog nämligen Stinas kamera och tog några bilder och efter det gick det utåt. Tänka sig att en gång i tiden trodde jag att jag var foto-intressad (hahaha).

När jag kalasat färdigt strosade jag runt lite i Uppsala stad. Jag gick bland annat till sevärdigheter som sjukhuset. (Jag blev lite väl nostalgisk då jag gick genom parken, kom på meningslösa saker som jag egentligen inte kom ihåg). Jag kommer ihåg då jag och mamma gick ifrån sjukhuset till parken och så pratade jag med pappa i mammas gammelnokia. Sen fortsatte jag upp till sjukhuset och kikade på entren där jag var. Roliga minnen, eller? Det var faktiskt lite kul eftersom det typ är 6 år sen jag var på sjukhuset här i Uppsala första gången. Sen gick jag till slottet, bara för att, och efter det gick jag tillbaka igen. Så min dag har kort sagt varit chill, om man bortset från allt kalas-stress.

17 personer har gillat en bild på en munk. En munk?


Eftersom jag alltid skriver om min mat hit och dit kan jag ju inte göra det annorlunda idag. Jag har förmodligen inte ätit så mycket som jag åt idag sen jullovet. Och det är hemskt. Hemskt blandat med gott. För mat är ju gott. Eller? Jag vet inte. Men det blev lite sushi och annat skräp idag och jag gjorde en nästan otrolig upptäckt. Friterat är inte alls så gott som jag kommer ihåg att det var. Detta är ju revolutionerande. På väg hem från stan köpte jag och Tina oss varsin munk. Jag kan ju säga såhär, att den jag köpte var mycket finare än vad den smakade. Halva var inte ens värd att svälja ner. Men så gick det.

Efter en dag på stan hade jag iallafall inte spenderat alldeles för mycket pengar. På åhlens fick jag verkligen hålla mig från att köpa ett nagellack. Det låter nog lite stört. Och det är ju sällan att saker verkligen är så fina och allt annat positivt att man verkligen måste ha dom, men jag fick för mig att det där nagellacket var så. Det påminde om snö på ett konstigt sätt. Och jag gillade det. Mycket. Får väl se om jag kan hålla mig om jag skulle se det igen. Men vadå, med min ekonomi går väl allt? *host* Det kostade ju bara 150 spänn. Och 150 spänn för ett nagellack är väl okej? Fast nä. Man kan köpa sjukt mycket vita bönor i tomatsås, havregryn och fiskbullar för dom pengarna. Man skulle typ kunna föda sig på en sån stor summa pengar i 3 veckor.

Nåja, jag kom iallafall hem med några nya saker. Blandannat min absoluta favorit hårprodukt - Loreal Playball slick caramel, om den nu heter så. Hur bra som helst. Luktar hur gott som helst. Håret blir hur lent som helst. Kort sagt helt awesome. Sedan köpte jag även en halvful tröja på New yorker och konstaterade att dom har samma saker där hela tiden. Jag köpte flera t-shirtar därifrån 2010, och det finns jävligt lika nu. Trycken är bara lite uppdaterade. Lite tråkigt. Men kbry. Ett par 99;- byxor från H&M fick också följa med mig. Lite sådär halvfula, men dugliga. Det brukar alltid vara så då jag köper byxor. Sitter helt okej i röven men är hur stora som helst i vaderna. Beror nog mest på min kroppsbyggnad och inte på byxorna, hehe. Men det blir nog bra. Tillsist.

Just nu sitter jag och kämpar emot ett godissug. Jag vet att jag påstått att jag inte har något längre och jag har ju inte det egentligen. Men jag tål ju inte det där med att bryta vanor och det har jag ju gjort helt och hållet under dessa dagar jag varit borta. Det funkar inte. Och min syster gör det hela inte bättre. Vår konversation måste ha låtit ungefär såhär:

Jag: Åh, tänk vad gott med lite godis nu.
Kerstin: Ja-a!
Jag: Ska vi springa ner till ica då?
Kerstin: Jaaaa!
Jag: Men ska vi verkligen det?
Kerstin: Nej, vi ska vara duktiga.
Jag: Men bara lite.. *heartbroken*

10 minuter senare:

Kerstin: Hur blev det med det där godiset egentligen?
Jag: Ska vi?
Kerstin: Ja
Jag: Nej

Och så vidare... Men brb. Nu går vi ner.

Worlds greatest.


Jag och min finaste Amanda skiljdes ifrån i lekparken för ett tag sen. Så efter det gick jag en möjligtvis sista promenad för kvällen med Bixi. I lekparken gungade vi och pratade om allt möjligt och jag förstår inte hur jag klarade av att gunga så pass mycket förut! Jag är typ fortfarande yr. Nationella i matte hade vi som sagt idag. Alla verkade jätte sura efter det, sa att det gick åt helvete och bla bla bla. Men jag däremot, jag kände att det gick bra. Fram tills att alla började diskutera vad dom svarade och så vidare. Så ja, jag har väl fortfarande bra magkänsla men jag hoppas ändå inte på för mycket. Men jag är ju iallafall glad om jag tror att det gick bra fram tills jag får veta att det är så, eller motsatsen. Efter svenska nationella var jag ju jätte arg, tyckte att det gick dåligt. Men då fick jag MVG på båda svenska proven. Man ska egentligen inte ta ut så mycket i förväg. Efter skolan var jag med Emma och Jasmin en sväng. Sen kom Amanda hit. Mycket mer har jag inte ägnat kvällen åt. Men nu funderar jag däremot på att försöka ta livet av mig med lite situps eller något sådant.

Och jag antar att ni förstår att bilden inte är från idag, utan den är från Pernillas födelsedagsfirande. :)

Måndag.

Jag sitter och lyssnar på beethoven, har ont i magen och funderar på att gå och koka te. Jag vet inte varför jag mått så dåligt idag, kan komma på diverse anledningar men vet inte vilken som är den rätta? Kul är det inte iallafall. Hoppas på att jag mår bättre imorgon. Idag ska jag inte skära en halv chili i bitar och blanda med mitt te. Det känns lite onödigt. Fast ändå gillar jag det på något sätt? Vet inte varför, för jag kan inte kalla det för gott. Det är bara något som jag tycker om med det, hehe. Idag ser det iallafall ganska så bra ut i min träningsdagbok! Jag har inte ätit något olämpligt och vi hade ju idrott, sen tränade jag och Amanda och nu har jag nyss kommit in från en promenad. Jag är ju ute och går varje dag, känns iallafall bättre om man kan skriva det än ingenting, men idag ser det bättre ut än det någonsin gjort där. (Inte för att jag haft den så länge, vi fick den ju förra veckan, men iaf.) Så idag har jag inte gjort mycket, tränat med Amanda, köpt ett nytt lypsyl för att jag tappade bort mitt på skolan och så har jag hunnit träffa Matilda. :)

Och på skolan hände det inget speciellt. Jag och Emma hade iallafall grymt kul på idrotten. Sen mådde jag dåligt som fan. Proven gick helt okej tror jag, jag kände tydligen igen alla musikstycken och på matteprovet fick jag 1 fel, lite fail eftersom det inte var något stort fel. Men det är typiskt mig, så alltså ingen stor grej.

Äh, nu ska jag sluta skriva innan det här blir en roman. Ha det bra!

RSS 2.0 www.cocoo.se - 
Massor av trendiga halsband, armband, örhängen, ringar och klockor!
Cocoo.se - Massor av trendiga smycken, klockor, ringar, örhängen, halsband och armband! Matbloggstoppen